Kriminologi - utvalda artiklar

  • Patrik och Börge podcast

Områdespoliser på utsatta områden

10 december, 2014 2 kommentarer

Nya Polismyndigheten skapar områdespoliser

I och med den nya Polisomorganisationen ska det finnas minst en områdespolis per 5000 invånare i områden som är särskilt utsatta. Kriminologen Manne Gerell skriver på sin blogg om den positiva utvecklingen med områdespoliser.

Det här är för mig en väldigt positiv utveckling, som jag tidigare har berört i olika blogginlägg finns det i en del av våra mest utsatta bostadsområden ett stort behov av en förstärkt polisinsats med fokus på trygghetskapande och förebyggande långsiktiga åtgärder. Men, frågan är vad som egentligen menas med ”särskilt utsatt” område. Jag tänkte i detta blogginlägg göra ett förslag till lösning på den frågan för Malmö, utifrån några ganska enkla principer.

Kriminologiska funderingar – Områdespoliser och utsatta områden?

Kategorier:Polisväsende Taggar:

GW:s förutsägelser om riksdagsvalet

Förutspådde nyvalet – kommenterar händelsen

Leif GW förutspådde att nuvarande partierna skulle hålla sig över riksdagsspärren, ”några förargliga tiondelar” skulle saknas för ”fru Schyman” och ett nyval skulle utlysas redan efter nyår. Nu kommenterar han sin förmåga att förutspå valet:

Under de senaste dagarna har medier varit på mig hela tiden med samma fråga. Vad de vill veta är hur det kommer att gå i det extrainsatta valet i mars 2015. I och för sig kanske inte så konstigt eftersom jag både där och i så kallade sociala medier framställs som ett politiskt orakel.

Hur slutar omvalet?

Ett synskt politiskt orakel eller en lönnfet citatmaskin i jägarväst – kanske lite av varje. Men oavsett en individ som aldrig slutar att underhålla och har en osannolik kunskap om kriminalitet. Lite förenklat ett levande argument för att pensionsåldern måste höjas och en hjälte jag inte kan sluta att fascineras av. Men hur som helst – tillräckligt med beundran nu. Kan han förutse det kommande omvalet också? Nja.

Fortsätter man som förut kommer det att gå illa. Återgår man till ett normalt politiskt beteende kommer det att gå bra vad stabiliteten i politiken anbelangar. Återstår så att lösa alla de sakfrågor som politiken egentligen handlar om.

Inte lika konkret förutsägelse denna gång och hoppas att professorn tittar djupare i spåkulan till nästa krönika.

GW:s krönikor om valet

Expressen.se – Här är facit på hur valet slutar igen

Tidigare artikeln om hur valet skulle sluta:

Expressen.se – Trött på valet? Jag vet hur det gick

Expressen Omtalat – Leif GW:S profetia hade alla rätt om det politiska kaoset – en månad före valet

Brottsligheten ökar inte – tvärtom

Antalet mord halverat sedan 90-talet

Mord och dråp handlar alltså om brott där förändringarna är enkla att följa över tid – siffrorna påverkas inte nämnvärt av att lagstaftningen innefattar fler eller färre handlingar och kan därför även användas i internationella jämförelser. Förbrättningen inom sjukvården har påverkat siffrorna över tid men står förstås inte för halveringen av mord och dråp sedan 90-talet.

DN om minskningen av grov brottslighet

DN skriver idag under kategorin ”goda nyheter” om den minskade våldsbrottsligheten. Mord har halverats sedan 90-talet, gatuvåldet har minskat och anmälningsbenägenheten har ökat. Vad ligger bakom denna rätt dramatiska förändring? Minskad alkoholkonsumtion och datornörderi – starkt sammankopplat.

Inte heller bland ungdomar ökade alkoholkonsumtionen. Den har i stället minskat markant under 2000-talet. Det hänger i sin tur samman med en annan samhällsförändring: IT-revolutionen. När unga umgås via datorspel och sociala medier blir det färre tillfällen till våld, och de är inte onyktra lika ofta. Den tydligaste förändringen syns bland killar.

DN.se – Antalet mord halverat sedan 90-talet.

Goda nyheter

DN ”Goda nyheter” som jag inte bekantat mig med tidigare finns här. Ett välkommet initiativ då den upplevda tryggheten inte behöver överensstämma med faktiska förhållanden – spektakulära skottlossningar och liknande är förstås sådant som för större plats i nyhetsflödet än minskningar i brottsnivåer.

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Veckans Brott ikväll

Tre meters brottsregister

De talade bland annat med mannen som har ett tre meter långt brottsregister – som kommenterade att ”om allt skulle vara på papperet skulle det bli flera mil”. GW nyanserade dock med att det skulle handlat om 60 meter.

Antal professorer i kriminologi i Sverige?

GW svarar att det finns ett dussintal och säger bland annat att det ”sitter någon gök i Göteborg”.

Tur att de inte arbetar med kärnfysik för då hade härdsmältan varit en del av vår vardag.

Världsklass.

SVT.se – Veckans Brott – Avsnitt 8

Kategorier:Nöje Taggar:

Ekots rapportering om skottlossning

Storstäderna jämförs – missvisande rapportering?

Den eminente kriminologen Manne Gerell kommenterar Ekots rapportering om att Malmö ligger nästan fyra gånger högre på skottlossningar per capita än Göteborg på sin blogg här. Det framstår inte helt rättvisande där skottlossning mot person visar liknande siffror i Göteborg och Malmö – med skillnaden att Göteborg är större som stad. Skillnaden per capita blir alltså betydligt mindre än vad som visas i ekots siffror. Den stora skillanden från Ekots uppgifter verkar ligga hur skottlossning registrerats hos Polisen – där även skottlossning som skadegörelse räknas in för Malmö stad.

Ekot i P1

Eländesrapportering med så månoton berättarröst det är möjligt – och hur hävdar Sveriges Radio att det är en ”nyhet” att det finns elände i världen egentligen? Går säkert säga emot mitt resonemang här men jag väljer att hålla mig till Dagens Nyheter istället.

Kriminologiska funderingar – Är ekots siffror om skottlossningar missvisande?

SR.se – Hundratals skottlossningar – trots ökade insatser

Civila utredare – utökade befogenheter

Kriminologer som civila utredare?

Civila utredare saknar alltså polisutbildning men har tagit minst en kandidatutbildning i det ämne som passar för tjänsten, exempelvis en IT-utbildning för att utreda IT-bedrägerier. Det är ett yrke som även är möjligt efter kriminologutbildning men mitt intryck är att det antingen handlar om att ta ett enklare jobb inom polisen inledningsvis eller att flytta till någon stad där det kravet på meriter verkar vara lägre än i sveriges storstäder. Civila utredare har en högre lön än utbildade poliser och har visat god statistik när det kommer till uppklarning men har inte samma befogenheter. Den högre lönen har förstås diskuterats kritiskt i Polistidningen bland annat.

Ska tillägga att jag skriver detta spontant utifrån den kunskap jag samlat på mig så om du behöver du vara exakt säker på hur det förhåller sig bör du även kontrollera detta på annat håll.

Förändingen kommer att medföra dessa befogenheter:

Förverkande beslagtagen egendom

På mer ”begripliska” innebär alltså förverkande exempelvis att om kontanter påträffas hos någon som dömts för narkotikasmuggling så kan kontanterna förklaras förverkade. Samma gäller om smugglaren saknar arbete men äger en lyxbil. Värdet tillfaller staten. Som då kan spendera dem på alla möjliga bisarra utgifter. Nåväl.

Anhållningsförhör

Anhållningsförhör är ett kort förhör för att informera om varför frihetsberövandet skett och samtidigt informera om rättigheter – och att ta reda på om den som arresterats erkänner eller inte. Finns bland annat tillgärnligt på Brottsrummets fantastiskt pedagogiska bildspel om rättsprocessen här.

En rimlig förändring?

Förändringen för civila utredare kommer att ske i samband med omorganisationen av polismyndigheten. Upplever det som en förändring i rätt riktning om de civila utredarna inte behöver hämta någon utbildad polis från korridoren lika ofta. Som jag förstått att det går till vid gripanden bland annat. Kan det dra ner kostnaderna så är det knappast negativt i det avseendet – tänker på Leif GW:s uttalande om den svenska polisen som har världens högsta kostnad per polis, ett område där det inte är helt smickrande att vara världsledande.

Mer finns att läsa på Jusek:
Jusek.se – Civila utredare får utökade befogenheter

Kategorier:Arbetsmarknad Taggar:

Rikspolischefens horribla musiksmak

Dan Eliasson tidigare medlem i ”Bad Boo Band”

Jag känner inte att jag behöver vara musikrecensent för att kunna konstatera att det handlar om hårresande kass ”musik”. Den nya riskpolischefen har erfarenhet av sådant som borde vara brott mot anständighet och god smak. Kan knappast kan anses meriterande men välbekante Sundevall på Paragraf kommenterar det ändå på detta sätt:

Dan Eliasson var i yngre år medlem i punkbandet Bad Boo Band som fick spela in en singel med låten Knulla i Bangkok. Den handlar om svenska män som åker till Thailand och köper sex. Kul med en Rikspolischef som en gång i tiden varit ung och vild. Kanske kan han därmed förstå att även andra unga killar och tjejer kan vara lite vilda och yviga ibland – utan att de därför ska behöva bli inlåsta någonstans.

Kommenterar låten i Sveriges Radio

Tänk den här gamla låten som jag och några kompisar gjorde 1979. Den har aldrig varit så känd som den blivit nu sedan jag blev generaldirektör på Försäkringskassan. Mina gamla vänner säger att ”vi kanske skulle ge oss ut på en tour nu”.

Det övergår till att han hävdar att låten ”markerar värden” men det måste rimligtvis inte förmedlas med hårresande oväsen. Fruktansvärd musik. Men om han har annan kompetens istället kan det knappast vara negativt.

SR.se – Dan Eliasson om låten Knulla i Bangkok
Magasinet Paragraf – Sjaskig poliskultur och ny rikspolischef

Kategorier:Nöje Taggar:

Myter om brott

Tryggare Sverige listar myter

Tryggare Sverige listar tretton myter som blir en översikt av sådant som är intressant för kriminalpolitik och kriminologi – och en snabbutbildning av det som kan förväntas i kunskaper av en kriminolog på arbetsmarknaden. Finns på Newsdesk här. Jag rekommenderar att läsa hela artikeln trots att jag sammanfattar myterna och kommenterar dem kortfattat.

Kriminolog.se (bruten länk) har även skrivit ett mycket bra inlägg om detta. Lyfter på hatten och tackar för bra läsning.

Brottsligheten är konstant och är svår att göra något åt

Tryggare Sverige nämner exemplet New York som alltså lyckats få ner brottsstatistiken runt 80 procent de senaste 20 åren som bland annat uppmärksammats på Svenska Dagbladet och som jag tidigare kommenterat här. Det jag dock missat i min egen analys och som även inte nämns av Tryggare Sverige är den motsatta tendensen i New York jämfört med statistikjakten i Sverige. Här är det snarare en jakt av pinnar i registret för att visa att Polisen utför ett bra arbete, medan målet är i New York är att minska brottsligheten med krav på nedgångar i statistiken. Det praktiska polisarbetet präglas högst sannolikt av detta och minskningen med 80 procent går nog inte att tolka fullständigt som den reella brottsnivån.

Den bästa brottsförebyggande åtgärden är att sätta de som begår brott bakom lås och bom

Klassiker. Finns mycket att säga om detta men nöjer mig med att citera en del av texten:

Den underliggande tanken är att den kriminelle genom inkapacitering (oskadliggörande) i vart fall under tiden för straffets avtjänande inte kan begå några brott utanför fängelset. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan detta tyckas riktigt, inte minst eftersom vi sedan länge vet att det är en liten grupp individer som begår en oproportionerligt stor andel av alla brott i samhället. Det finns därför en tilltalande enkelhet i resonemanget att frihetsberöva de mest brottsaktiva för att på så sätt påverka brottsnivån i samhället. Problemet är dock att det saknas starka empiriska belägg som styrker detta i praktiken

Om man genomför brottsförebyggande åtgärder i ett bostadsområde blir effekten ofta att brottsligheten flyttar till ett annat område

Utbredd missuppfattning. Kriminalitet flyttar inte alltid ”runt hörnet” och verkar i vissa fall kunna minska brottsligheten i angränsande områden. För vissa brottstyper finns dock överflyttningseffekter såsom att säkerhet mot banker har medfört ökade rån mot värdetransporter. Vet inte helt var jag hört det tidigare men att rån mot guldhandlare också ökat av motsvarande orsak. Svårt för banker att ta ansvar för att säkra upp andras byggnader dock och kanske inte en helt enkel fråga.

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att förebygga att invånarna utsätts för brott

Nej, men ett ansvar för att den som har utsatts för brott och närstående ska få hjälp och stöd.

Människor känner sig allt mera otrygga i sina bostadsområden

Nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som uppger att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen i området där de bor har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2013. Fortfarande är det dock många kvinnor som inte går ut ensamma på kvällen i sitt närområde.

Den så kallade ”rädsloparadoxen” säger alltså att de som har minst risk att utsättas för brott är de som samtidigt minst sannolikt går ut ensamma på kvällen, med bland annat äldre människor som ett exempel. Jag tänker dock att det är svårt med hönan och ägget för detta – vardagliga rutinaktiviteter är starkt förknippade med utsatthet. De som är försiktiga med att vistas inom det offentliga rummet kommer av naturliga skäl inte att utsättas av brott inom denna plats. Dessutom vore konsekvenserna sannolikt betydligt värre för utsatta grupper som väljer att stanna hemma.

Det är dyrt att förebygga brott

Tryggare Sverige förklarar kostnader och det är förstås givet att det krävs att investera pengar för att helt enkelt spara pengar med brottsförebyggande arbete som kräver långsiktighet.

Det dödliga våldet ökar

Tryggare Sverige tar upp intressant statistik enligt detta:

En granskning av antalet anmälningar avseende dödligt våld visar att det under perioden 1990–2000 årligen begicks i genomsnitt knappt 100 fall av dödligt våld. Motsvarande siffra för de senaste tio åren (2004–2013) är cirka 90 fall. De senaste fem åren har det i genomsnitt begåtts drygt 80 fall av dödligt våld årligen. Majoriteten av det dödliga våldet sker i något av storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne och cirka 70 procent av offren är män. I sammanhanget ska noteras att stora framsteg har skett inom akutsjukvården, vilket innebär att många fler personer överlever efter ett våldsbrott idag jämfört med för 10 år sedan.

I det trygghetsskapande arbetet är det viktigt att skilja på upplevd och faktisk trygghet

Under många år har såväl poliser som lokala brottsförebyggare ofta talat om ”faktisk” och ”upplevd” trygghet. Låt oss en gång för alla konstatera att det inte finns något som ”faktisk” trygghet. Trygghet är per definition en subjektiv känsla och därmed en (individuell) upplevelse.

Helt enkelt viktigt att skilja på begreppen här.

Trygghet (kopplat till brott) är detsamma som individens upplevelse av sin egen säkerhet, medan säkerhet (kopplat till brott) handlar om den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar.

Det är polisen som ensam måste komma till rätta med den organiserade brottsligheten

Enligt Brottsförebyggande rådet m.fl. handlar lösningarna till stor del om att arbeta med situationella åtgärder för att göra det svårare för organiserad brottslighet att verka. Viktiga delar i detta sammanhang är att öka risken att åka fast vid brott, reducera vinsten med brottsligheten samt minska provokationer och utrymmet för olika ursäkter att vara involverad i kriminalitet.

Jag hade önskat en ökad diskussion om lagstiftning kring straffskärpning vid delaktighet i brottslig organsiation eller vid deltagande. Ett område jag kan hoppas att jag hittar mer information om senare.

Invandringen har lett till en våg av kriminalitet

Det viktigaste här är att ta hänsyn till faktorer som utbildning, inkomst och bostadssegregation under barndomen. Tryggare Sverige förklarar att då försvinner brottsgapet helt för kvinnor
och till mycket stor del för män. Socioekonomisk status är ett viktigt begrepp i sammanhanget.

Det är viktigt att lyfta goda exempel för att stimulera arbetet med att minska brottsligheten

De beskriver det som ”ett vanligt förekommande åtgärdsförslag i den politiska retorikens verktygslåda” och förklarar att det är en åtgärd som hittills inte i någon nämnvärd utsträckning bidragit till en positiv utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

En viktig åtgärd för att minska brottsligheten är förbättrad samverkan

På samma vis som med att lyfta fram goda exempel så riskerar tal om samverkan att bli retorik utan innehåll. Allas ansvar kan även bli ”ingens ansvar”.

Brottsoffer vill att gärningspersonen ska straffas hårt

Denna är intressant – hårdare straff brukar motiveras med upprättelsen för brottsoffret eftersom den avskräckande effekten oftast inte stöds av kriminologisk forskning.

En vanlig föreställning, som ofta reproduceras i media, är att brottsdrabbade (brottsoffer) vill att gärningspersonen ska straffas hårt. Både forskning och praktiska erfarenheter visar emellertid att personer som varit utsatta för brott inte verkar vara mer repressiva än folk i allmänhet.

En rimlig förklaring av ordet ”upprättelse” tycker jag mer angränsar till psykologin, att brottsoffret ska få möjlighet att återgå till samma känslomässiga ”system” som präglade tillvaron innan händelsen. Här handlar det om arbete av brottsoffermyndigheten och andra organisationer som inte nödvändigtvis tillhör rättskedjan. Hårdare straff verkar alltså inte påverka denna upplevelse nämnvärt.

Dokumentet finns på Newsdesk här.

Myter om våld

I en lite lättsammare ton finns även myter om våld på Kriminologen sedan bloggens tidigare dagar:

Läs också: Myter om våld

Kategorier:Brottslighet Taggar:
Gilla Kriminologen?

facebookfinger