Senaste inlägg

Författararkiv

Grisfesten – recension

22 augusti, 2021 Inga kommentarer

Leif GW:s debutroman och mest sålda bok

GW läcka till Geijeraffären och uppsagd från jobbet

GW berättar i sin första självbiografi Gustavs Grabb om bakgrunden till sin debutroman Grisfesten, en del av svensk kriminalhistoria du förmodligen redan bekantat dig med. Journalisten Peter Bratt från Dagens Nyheter ringde till GW för att söka bekräftelse till det rykte som spridits i journalistkretsar sedan gripandet av den så kallade bordellmamman Doris Hopp, att dåvarande justitieminister Lennart Geijer hade samröre med prostituerade. GW bekräftade detta om den dåvarande justitieministern som i det närmaste redan hade gått i pension. Statsmakten med Olof Palme i spetsen dementerade upprepat uppgifterna och Dagens Nyheter gjorde en så kallad ”pudel” där de drog tillbaka sitt påstående och betalade ut ett ansenligt skadestånd vid slutet av 70-talet till Lennart Geijer på 50 000 kr. Leif GW som läckt ut uppgifterna hamnade i ett mediedrev där bland annat Jan Guillou skulle skriva en artikel för att avslöja denna läcka och sammantaget, förmodligen påverkat av att GW tappade sin dåvarande anställning vid Rikspolisstyrelsen, beskriver han i sin nämnda självbiografi hur det fick honom att besöka sin jaktstuga med avsikt att avsluta sin tid och trycke där en gevärspipa i munnen. Lyckligtvis slutförde han inte sitt tilltag i jaktstugan men i affekt och en hämndaktion mot de som gjort honom illa skrev han istället sin första roman på endast sex veckors tid – Grisfesten.

Läs mer…

Kategorier:Boktips Deckare Taggar:

Ny inriktning för Kriminologen?

Ny inriktning

Kriminologen har som bekant gått på lågvarv de senaste tre åren. Det eminenta kriminalmagasinet Paragraf täcker redan upp nischen för kriminalnyheter på internet. Kriminologen behöver en ny inriktning.

Jag önskar att styra denna hemsida till ett branschmagasin för utbildade kriminologer och kriminologistudenter. Fokus kommer att ligga på intervjuer med utbildade kriminologer på olika arbetsplatser och ett försök till att skapa ett sammanhang för dem som utbildat sig inom kriminologi. Kriminalnyheter och bokrecensioner kommer att finnas kvar separerat vid sidan om detta.

Har du något förslag på innehåll eller önskar att bidra? Kontakta mig.

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Vapnets väg genom NFC (tidigare SKL)

Den som förväntar sig att läsa om spårsäkring och det senaste inom kriminalteknik på ett kriminologiprogram blir snabbt besviken. Kanske upplever jag därför denna video från NFC som ett avslappnande avbrott med insyn i hederligt praktiskt arbete. Videon visar ”ett vapens väg genom NFC, från spårsäkring till provskjutning och dokumentation” som av någon orsak ackompanjerats med hissmusik. Men tveklöst en fascinerande video.

Kategorier:Rättsväsende Taggar:

Kriminolog om ökningen av mord

2 januari, 2017 Inga kommentarer

Mått på brottsnivån i stort?

Aftonbadet förklarar att 105 personer föll offer för dödligt våld i Sverige under förra året. År 2015 var siffran ännu högre – 112 personer. Under min utbildning fick vi lära oss att det sker omkring 100 mord per år där de flesta utförs med kniv. Sedan dess har siffrorna alltså gått ner med undantag för detta nuvarande trendbrott.

Det finns oftast ett mörkertal inom brottsstatistik – vissa brott blir inte anmälda och långt ifrån alla brott kommer med i statistiken. Dessutom förändras lagstiftningen kring vad som betraktas som brottslig gärning. Mord brukar nämnas som en möjlighet att tolka brottsnivåer över tid eftersom mörkertalet antas vara litet och lagen har nog inte förändrats nämnvärt över tid. Därför kan det ungefärligt tolkas som en måttstock på hur brottsligheten förändrats i helhet. I vetskap om inverkan från förbättringar inom medicinska framsteg.

Visar de senaste två åren av hög mordfrekvens en ökning av brottsligheten i stort? Kriminologen Rying förklarar den senaste tidens mordstatistik på detta sätt:

Mikael Rying har en hypotes om att ”spritgenerationen” har dött ut. ”Fyllemorden” som var majoriteten på 1970- och 80-talen har minskat på grund av ändrade alkoholvanor.
Nu har i stället gangsterskjutningarna ökat kraftigt de senaste två åren. De kan förklara uppgången.

Ett ämne som förtjänar att återkomma till. Vad betyder nuvarande trendbrott? En artikel och video från brottscentralen med hög relevans för studiet av brottslighet i samhället.

Aftonbladet.se – Trendbrottet: Morden i Sverige ökar

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Polisen och Malmö Högskola i nytt samarbete

19 september, 2016 Inga kommentarer

Utvärderingsprojekt till studenter

Samarbete kriminologi och polisen
Jag brukar delvis skämtsamt hävda att kriminologi är en ”teoretiskt tillämpad disciplin”. Ett egentligen ganska kasst skämt som däremot stämmer mer än vad som är önskvärt. Jag har för egen del upplevt att det först var under mina masterstudier som jag fick en bra bild av vad som faktiskt skapar brottslighet – bland annat tack vare integrerade teorier som SAT som försöker skapa en helhetsbild av detta. Utan tvekan en knepig uppgift för kriminologin att ”bena ut” de olika riskfaktorer och prediktorer som finns för brottslighet och sedan söka kausalitet utefter de korrelationer som finns.

Det har helt enkelt varit mycket svårt att förstå hur dessa kunskaper om vad som föranleder till brottslighet ska användas i praktiken. Efter att jag undersökt vad kriminologer arbetar med är det tydligt att till arbeten inom handläggning och utredning är det framförallt förmågan att faktiskt klara av en examen som är till hjälp. Alltså systematiken kring deadlines, arbete i projektform och förstås förmågan att ta in information. Det är inte lika tydligt hur mycket kunskaperna från studierna kommer till nytta.

Men – detta samarbete är naturligtvis ett sätt både för studenter att arbeta med något av praktisk nytta och samtidigt ett sätt för Polisen att inhämta utvärderingar om exempelvis framgångsrika arbetsmetoder. En gemensam vinst alltså och det var nog länge sedan jag upplevde en sådan positiv nyhet för den akademiska kriminologin i Sverige.

Utvärderingar och skapa kunskapsunderlag

Kriminologen Mellgren kommenterar samarbetet på ett rimligare sätt än förväntat:

– Att arbeta praktiskt med de där frågorna är den bästa praktik studenterna kan få. De får väsentlig kunskap om polisarbetet redan under studietiden, vilket är en viktig förberedelse inför yrkeslivet, säger Carolin Mellgren, studierektor vid Institutionen för kriminologi.

Riktigt kul att höra. Kanske kriminologin faktiskt kan komma till nytta som en praktiskt tillämpad disciplin?

Klickbar länk från Polisen.se har utgått.

Kategorier:Kriminologi, Studier Taggar:

Kriminologen Gerell om bilbränder

26 augusti, 2016 Inga kommentarer

Hårdare straff möjligtvis verkningslöst

Regeringen önskar som bekant hårdare straff för bilbränder. Forskaren Manne Gerell föreslår större polisnärvaro till P4 Göteborg och eventuellt så kallade ”jourdomstolar” med snabbare hantering för ungdomar. Även att öka övervakning med polis eller kameraövervakning och att långsiktigt skapa förtroende i utsatta områden och informera om brandsäkerhet.

P4 Göteborg – Kriminolog tror inte på hårdare straff för bilbränder

Kommentar

Kriminologen och forskaren Mannes egna blogg ”Kriminologiska funderingar” finns här och det är bara att glädjas åt att han får mer utrymme i medierna. Kör hårt Manne!

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Tomas Quickologi

24 april, 2015 Inga kommentarer

Leif GW kommenterar Göran Lambertz nya bok ”Quickologi” i Expressen.

– Karln är kliniskt knäpp
  

Johan Ronge skriver på Expressen om Lambertz bok som släpps idag.

Kategorier:Juridik Taggar:

DNA-märkning – Frågor & Svar

Hur fungerar DNA-märkning?

DNA-märkning
DNA-märkning är en ny teknik för stöldskyddsmärkning. Vätskan penslas på och kan läsas av till minsta partikel och knytas till den person som äger föremålen enligt likheter med vanligt DNA. Märkningen blir synlig med UV-lampa och mikropunkter i vätskan kan avläsas med mikroskop av polisen på plats för att kontrollera ägaren till föremålen. Om mikropunkter saknas så topsas en del av märkningen och skickas till NFL (Nationellt Forensiskt Centrum, tidigare SKL) på analys. Varje behållare av märk-DNA innehåller en sifferkod. Det nummer som vätskan innehåller kopplas till ägaren i ett register som möjliggör internationell spårbarhet av stöldgods.

Idealiskt ska DNA-märkning därför avskräcka från inbrott och stöld, möjliggöra att återfå stöldobjekt och utgöra stödbevisning för att binda gärningsmannen till brottet. Men, det är fortfarande en ny teknik på den svenska marknaden. Hur väl fungerar det i praktiken?

Tekniken kommer att utvärderas vid Malmö Högskola efter polisens pågående testperiod på tre bostadsområden i Stockholm. Så – de slutgiltiga resultaten blir förstås intressanta. Vad vet vi hittills om hur det har fungerat?
Läs mer…

Kategorier:Brottslighet Taggar:
Gilla Kriminologen?

facebookfinger

#8217;