Hem > Brottslighet > Myter om brott

Myter om brott

Tryggare Sverige listar myter

Myter brottslighet - Tryggare Sverige

Myter om brott & (o)trygghet i Sverige

Tryggare Sverige listar tretton myter som blir en översikt av sådant som är intressant för kriminalpolitik och kriminologi – och en snabbutbildning av det som kan förväntas i kunskaper av en kriminolog på arbetsmarknaden. Finns på Newsdesk här och bifogad till höger. Jag rekommenderar att läsa hela artikeln trots att jag sammanfattar myterna och kommenterar dem kortfattat.

Kriminolog.se har även skrivit ett mycket bra inlägg om detta. Lyfter på hatten och tackar för bra läsning.

Brottsligheten är konstant och är svår att göra något åt

Tryggare Sverige nämner exemplet New York som alltså lyckats få ner brottsstatistiken runt 80 procent de senaste 20 åren som bland annat uppmärksammats på Svenska Dagbladet och som jag tidigare kommenterat här. Det jag dock missat i min egen analys och som även inte nämns av Tryggare Sverige är den motsatta tendensen i New York jämfört med statistikjakten i Sverige. Här är det snarare en jakt av pinnar i registret för att visa att Polisen utför ett bra arbete, medan målet är i New York är att minska brottsligheten med krav på nedgångar i statistiken. Det praktiska polisarbetet präglas högst sannolikt av detta och minskningen med 80 procent går nog inte att tolka fullständigt som den reella brottsnivån.

Den bästa brottsförebyggande åtgärden är att sätta de som begår brott bakom lås och bom

Klassiker. Finns mycket att säga om detta men nöjer mig med att citera en del av texten:

Den underliggande tanken är att den kriminelle genom inkapacitering (oskadliggörande) i vart fall under tiden för straffets avtjänande inte kan begå några brott utanför fängelset. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan detta tyckas riktigt, inte minst eftersom vi sedan länge vet att det är en liten grupp individer som begår en oproportionerligt stor andel av alla brott i samhället. Det finns därför en tilltalande enkelhet i resonemanget att frihetsberöva de mest brottsaktiva för att på så sätt påverka brottsnivån i samhället. Problemet är dock att det saknas starka empiriska belägg som styrker detta i praktiken

Om man genomför brottsförebyggande åtgärder i ett bostadsområde blir effekten ofta att brottsligheten flyttar till ett annat område

Utbredd missuppfattning. Kriminalitet flyttar inte alltid ”runt hörnet” och verkar i vissa fall kunna minska brottsligheten i angränsande områden. För vissa brottstyper finns dock överflyttningseffekter såsom att säkerhet mot banker har medfört ökade rån mot värdetransporter. Vet inte helt var jag hört det tidigare men att rån mot guldhandlare också ökat av motsvarande orsak. Svårt för banker att ta ansvar för att säkra upp andras byggnader dock och kanske inte en helt enkel fråga.

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att förebygga att invånarna utsätts för brott

Nej, men ett ansvar för att den som har utsatts för brott och närstående ska få hjälp och stöd.

Människor känner sig allt mera otrygga i sina bostadsområden

Nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som uppger att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen i området där de bor har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2013. Fortfarande är det dock många kvinnor som inte går ut ensamma på kvällen i sitt närområde.

Den så kallade ”rädsloparadoxen” säger alltså att de som har minst risk att utsättas för brott är de som samtidigt minst sannolikt går ut ensamma på kvällen, med bland annat äldre människor som ett exempel. Jag tänker dock att det är svårt med hönan och ägget för detta – vardagliga rutinaktiviteter är starkt förknippade med utsatthet. De som är försiktiga med att vistas inom det offentliga rummet kommer av naturliga skäl inte att utsättas av brott inom denna plats. Dessutom vore konsekvenserna sannolikt betydligt värre för utsatta grupper som väljer att stanna hemma.

Det är dyrt att förebygga brott

Tryggare Sverige förklarar kostnader och det är förstås givet att det krävs att investera pengar för att helt enkelt spara pengar med brottsförebyggande arbete som kräver långsiktighet.

Det dödliga våldet ökar

Tryggare Sverige tar upp intressant statistik enligt detta:

En granskning av antalet anmälningar avseende dödligt våld visar att det under perioden 1990–2000 årligen begicks i genomsnitt knappt 100 fall av dödligt våld. Motsvarande siffra för de senaste tio åren (2004–2013) är cirka 90 fall. De senaste fem åren har det i genomsnitt begåtts drygt 80 fall av dödligt våld årligen. Majoriteten av det dödliga våldet sker i något av storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne och cirka 70 procent av offren är män. I sammanhanget ska noteras att stora framsteg har skett inom akutsjukvården, vilket innebär att många fler personer överlever efter ett våldsbrott idag jämfört med för 10 år sedan.

I det trygghetsskapande arbetet är det viktigt att skilja på upplevd och faktisk trygghet

Under många år har såväl poliser som lokala brottsförebyggare ofta talat om ”faktisk” och ”upplevd” trygghet. Låt oss en gång för alla konstatera att det inte finns något som ”faktisk” trygghet. Trygghet är per definition en subjektiv känsla och därmed en (individuell) upplevelse.

Helt enkelt viktigt att skilja på begreppen här.

Trygghet (kopplat till brott) är detsamma som individens upplevelse av sin egen säkerhet, medan säkerhet (kopplat till brott) handlar om den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar.

Det är polisen som ensam måste komma till rätta med den organiserade brottsligheten

Enligt Brottsförebyggande rådet m.fl. handlar lösningarna till stor del om att arbeta med situationella åtgärder för att göra det svårare för organiserad brottslighet att verka. Viktiga delar i detta sammanhang är att öka risken att åka fast vid brott, reducera vinsten med brottsligheten samt minska provokationer och utrymmet för olika ursäkter att vara involverad i kriminalitet.

Jag hade önskat en ökad diskussion om lagstiftning kring straffskärpning vid delaktighet i brottslig organsiation eller vid deltagande. Ett område jag kan hoppas att jag hittar mer information om senare.

Invandringen har lett till en våg av kriminalitet

Det viktigaste här är att ta hänsyn till faktorer som utbildning, inkomst och bostadssegregation under barndomen. Tryggare Sverige förklarar att då försvinner brottsgapet helt för kvinnor
och till mycket stor del för män. Socioekonomisk status är ett viktigt begrepp i sammanhanget.

Det är viktigt att lyfta goda exempel för att stimulera arbetet med att minska brottsligheten

De beskriver det som ”ett vanligt förekommande åtgärdsförslag i den politiska retorikens verktygslåda” och förklarar att det är en åtgärd som hittills inte i någon nämnvärd utsträckning bidragit till en positiv utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

En viktig åtgärd för att minska brottsligheten är förbättrad samverkan

På samma vis som med att lyfta fram goda exempel så riskerar tal om samverkan att bli retorik utan innehåll. Allas ansvar kan även bli ”ingens ansvar”.

Brottsoffer vill att gärningspersonen ska straffas hårt

Denna är intressant – hårdare straff brukar motiveras med upprättelsen för brottsoffret eftersom den avskräckande effekten oftast inte stöds av kriminologisk forskning.

En vanlig föreställning, som ofta reproduceras i media, är att brottsdrabbade (brottsoffer) vill att gärningspersonen ska straffas hårt. Både forskning och praktiska erfarenheter visar emellertid att personer som varit utsatta för brott inte verkar vara mer repressiva än folk i allmänhet.

En rimlig förklaring av ordet ”upprättelse” tycker jag mer angränsar till psykologin, att brottsoffret ska få möjlighet att återgå till samma känslomässiga ”system” som präglade tillvaron innan händelsen. Här handlar det om arbete av brottsoffermyndigheten och andra organisationer som inte nödvändigtvis tillhör rättskedjan. Hårdare straff verkar alltså inte påverka denna upplevelse nämnvärt.

Dokumentet finns på Newsdesk här.

Myter om våld

I en lite lättsammare ton finns även myter om våld på Kriminologen sedan bloggens tidigare dagar:

Läs också: Myter om våld

Myter om brott
Betygsätt inlägg
Följ Kriminologen via RSSRSS eller FacebookFacebook!
Kategorier:Brottslighet Taggar:
  1. Inga kommentarer än. Dina funderingar är välkomna!
  1. Inga trackbacks än.