Hem > Kriminologi > Sir Anthony Bottoms

Sir Anthony Bottoms

Kriminolog i fokus – gästföreläsning

Rutinerad kriminolog, 75 år ung och stoltserar sannolikt med lika många pannor på vågen. En varning innan jag börjar skriva är att detta inlägg skiljer sig från den populärvetenskapliga kriminologi som karaktäriserar de flesta inlägg på bloggen. Detta inlägg riktar sig antingen till dig som studerat kriminologi eller helt enkelt vill få en inblick i var kriminologin som vetenskap befinner sig för tillfället. Givetvis prioriteras riktighet och precision framför underhållning inom vetenskapen – detta inlägg kan ge en inblick av hur studierna inom kriminologin ser ut men är alltså mer svårtuggat än de övriga kriminalnyheterna på bloggen. Tillräckligt med brasklappar nu – töm glaset. Bottoms up!

Hedersdoktor Sir Anthony Bottoms

Anthony Bottoms

Han har blivit tilldelad priset som hedersdoktor vid Malmö Universitet och föreläste därför om kriminologi, ”public policy” och ”professional practise”, i huvudsak om förhållandet mellan kriminologiskt teoretiserande och hur det kan implementeras brottspreventivt och leda till rekommendationer i agerande för rättsväsende och berörda myndigheter. Helt enkelt något som lyckligtvis har en viss betydelse för tillfället – public criminology!

Vad är kriminologi? Även denna rutinerade herre refererade till den klassiska definitionen av Edwin Sutherland 1939 som kan kokas ner till att ”criminology is the body of knowledge regarding crime as a social phenomenom”. Juridik, ”law”, definierade han som ”institutional normative order”.

Kriminologin en praktiskt tillämpad disciplin?

De som bekantat sig med kriminologistudier inom sociologi har nog fått intrycket av att teorierna i huvudsak inriktas på att beskriva vad som orsakar brottslighet snarare än att ge praktiska råd för brottsförebyggande arbete. Den sociologi som inriktas på sociala strukturer som föranleder till brottslighet är jag tveksam till om den leder till något användbart i praktiken över huvud taget. Lyckligtvis är kriminologin en tvärvetenskaplig disciplin och Bottoms föreslår att det finns betydligt mer att hämta från angränsande vetenskaper som juridiken, rättsfilosofin och psykologin – även alla de övriga discipliner som kan bidra med något användbart för kriminologin som exempelvis den medicinska vetenskapen. I skenet av detta är det naturligtvis intressant att Lunds Universitet erbjuder ett kandidatprogram med sociologi i fokus som underförstått ska ge en fullkomlig bild av de aspekter som föranleder till brottslighet. Kriminologi är alltså en självständig disciplin som däremot utvecklades från ett ”subfield” inom sociologin. En disciplin som i sig är tvärvetenskaplig med den angränsande sociologin som en del av detta – precis som ett antal andra vetenskaper. Nåja, helt klart ett moget konstaterande från Bottoms som ger ett kunnigt intryck och som jag upplever genomgående framför sunda åsikter.

Inom public criminology förklarar Bottoms att det krävs det krävs en försiktighet för att överföra insamlad data till rekommendationer för det praktiskt arbete inom rättsväsendet. Akademiker inom kriminologin kan lära sig från det praktiska arbetet och förhållandet fungerar omvänt på samma vis.

Mängdrabatt för brottslighet

Ett klassiskt område där kriminologin kan undersöka lagstiftningen handlar om hur flera åtalspunkter buntas ihop till ett ”paketpris”, något som verkar förekomma i praktiskt taget varenda rättssystem – den som stjäl en säck med brev och vykort kan inte rimligtvis få straffet multiplicerat med påföljden av att stjäla ett brev. Upprepad brottslighet över tid förknippas snarare med hårdare straff och det kanske visar sig tydligast enligt Three-strikes law i USA. Generellt förklaras detta av det blir annorlunda när gärningsmannen redan emottagit och ”ignorerat” samhällets bestraffning, gärningsmannen förtjänar enligt detta synsätt ytterligare tid.

Grundläggande rättigheter vid rekommendationer

Bottoms förklarar att även om någonting är ”factualy right”, såsom att kvinnor har en längre livstid och därför ”borde” betala en högre avgift för pension, så överträffas det av den grundläggande rättigheten av att inte få sitt kön beaktat i detta sammanhang. Ett annat exempel är tortyr – oavsett samhällsvinsterna så har alla individer en grundläggande rättighet som ”trumfar” de eventuella fördelarna. En parentes är att demokratin inte begränsas till majoriteten av folkets vilja – de okränkbara fri- och rättigheterna är en del av det demokratiska samhället. Dessa okränkbara rättigheter är givetvis något som är nödvändigt i beaktande för slutsatser kring praktisk tillämpning av kriminologisk forskning.

Slutsatser om den nutida kriminologin

Bottoms förklarar att kriminologin måste inrikta sig mer på rekommendationer kring det praktiska arbetet och de konsekvenser som följer av att dra slutsatser från den forskning som inledningsvis är inriktad på att beskriva brottsligheten. Kriminologer måste tänka betydligt mer på ”value dimensions” än vad som är utfört tidigare, i princip det värde forskningen kan få i praktiken.

Han föreslår dessa ledord för public criminology:

Subtle about the values, right about the facts.

Hur kan kriminologin bli mer användbar inom det praktiska arbetet mot brottsligheten? Lämna en kommentar!

Sir Anthony Bottoms
Betygsätt inlägg
Följ Kriminologen via RSSRSS eller FacebookFacebook!
Kategorier:Kriminologi Taggar:
  1. Inga kommentarer än. Dina funderingar är välkomna!
  1. Inga trackbacks än.