Hem > Juridik > Lexbase i jämförelse med att beställa handlingarna från domstolen

Lexbase i jämförelse med att beställa handlingarna från domstolen

Lexbase endast en teknisk vidareutveckling?

Hämta dokument

Lexbase har digitaliserat allmänna handlingar. Blir det verkligen ett problem när offentlighetsprincipen blir mer ”tillgänglig”?

I detta inlägg ska jag reda ut mina åsikter om detta och undersöka vad som skiljer Lexbase från att beställa de offentliga handlingar som kan begäras från Sveriges domstolar.

Ägaren till Lexbase är en entreprenör som arbetar inom lagens ramar och tillgodoser den efterfrågan som uppenbarligen finns av materialet – DN rapporterar om att Lexbase drog in en miljon kronor om dagen under de tre dagar hemsidan fanns tillgänglig. Vad är egentligen problemet med denna webbtjänst?

 

Lexbase och tillgänglighet

Inledningsvis kan nämnas att Lexbase medfört att en ansenlig summa skattepengar används till att sända handlingar till Lexbase som kapitaliserar på något mycket destruktivt för samhället. Vi har en tillräckligt hög återfallsfrekvens bland dömda brottslingar och möjligheten att komma tillbaka till samhället förbättras inte av att tillgängligheten förenklar för företag att kontrollera arbetssökande. Grannarna kan med en knapptryckning få information tillgängligt om det trauma som ofta förknippas med tidigare rättsprocesser och fråntar den dömdes möjlighet att på egen hand upplysa sin omgivning om detta istället för att oroa sig om de konsekvenser som kan följa av grannarnas vetskap. Domar innehåller naturligtvis vittnesuppgifter och sannolikt vill knappast fler vittnen söka till domstolen om deras utsagor blir alltför lättillgängliga för allmänheten. Möjligheten att börja på nytt för den som sonat sitt straff förenklas inte av att hängas ut inför allmänheten som en ytterligare bestraffning. De som redan är inne i kriminalitet betraktar det nog inte på samma sätt som de som vill lämna kriminaliteten – det som betraktas som en merit inom kriminella kretsar är sannolikt inget som delas av samhället i övrigt. Detta är alltså olika bekymmer som endast berör att handlingarna blir mer lättillgängliga – och de problem jag nämner finns förstås i olika utsträckning redan för tillgängliga handlingar som kan begäras från Sveriges domstolar. Men att Lexbase skapar tillgänglighet medför att offentlighetsprincipens baksidor förstärks.

 

Karttjänsten

Under de tre dagar Lexbase låg uppe fanns alltså en karttjänst för att se vilka inom ett valt område som dömts eller blivit misstänkta för brottslighet. Lexbase VD Jonas Häger uttalar sig på SvD om att hemsidan kommer lanseras på nytt i ett ”mildare” format utan denna kritiserade karttjänst. Artikeln finns på SvD här. Det är naturligtvis goda nyheter och karttjänsten kan beskrivas som det främsta problemet med hemsidan som lanserades. Bortsett från risken att några under en festtillställning exempelvis kontrollerar vilka pedofiler som finns i närheten och tar lagen i egna händer är det förstås också denna karttjänst som på övriga vis kan skapa konsekvenser för tidigare dömda brottslingar – och kanske även för dem som tar del av denna tjänst som sannolikt påverkar den upplevda tryggheten. Utöver detta har det rapporterats om många felaktigheter bland annat på grund av att adressen baserats på tiden för domslutet, allmänna felaktigheter och att domar blandats ihop. Dessa problem finns knappast i samma utsträckning inom handlingarna från Domstolen utan kommer från sammanställningen av materialet inom Lexbase. Att oskyldiga människor hängts ut är en konsekvens av detta.

 

Ska ägaren och finansiärer beskyllas?

Offentlighetsprincipen finns till för att minska rättsröta och ge insyn i rättsväsendet – demokratin mår bra av att granskas brukar det kallas. Offentlighetsprincipen är alltså en del av grundlagen Tryckfrihetsforordningen som möjliggör för allmänheten att ta del av offentliga handlingar. Denna ”grundpelare” för vår demokrati har naturligtvis hyllats i de flesta diskussioner om Lexbase. Är det så att Lexbase utnyttjar denna offentlighetsprincip för att kapitalisera på människors olycka och behov av skvaller? Så är det nog, men det är knappast orimligt att denna affärsidé växer fram såsom lagen är utformad. Att offentlighetsprincipen kommer från 1700-talet brukar nämnas som något positivt men hur väl anpassad den är för dagens samhälle är väl kanske den stora frågan. Att förändra en grundlag är naturligtvis ett projekt och kräver att riksdagen ska fatta samma beslut två gånger med ett riksdagsval mellan. Näringslivet trivs sannolikt med den nuvarande utformningen men ytterst är detta ett beslut för politiker att förändra.

Sannolikt går det att med andra medel förändra förutsättningar för att bedriva denna verksamhet tills vidare. Bland annat skriver Internetworld om detta under rubriken ”Femkronan skulle stoppa Lexbase”:

En femkrona per sida skulle inte hindra någon från att begära ut enskilda domar. Men det skulle sätta startkostnaden för Lexbase till 62,5 miljoner kronor.

 

Mina tidigare artiklar om Lexbase finns här och här.

Lexbase i jämförelse med att beställa handlingarna från domstolen
Betygsätt inlägg
Följ Kriminologen via RSSRSS eller FacebookFacebook!
Kategorier:Juridik Taggar:
  1. Inga kommentarer än. Dina funderingar är välkomna!
  1. november 13th, 2014 i 00:52 | #1