Senaste inlägg

Litteratur

Semikolonets dag 6 februari

Del av gärningsmannaprofilering?

DN skriver om semikolonets dag, detta märkliga skiljetecken som man endast kommer i kontakt med när det felaktigt används som ett kolon kombinerat med kommatecken. Lite krasst. Men jag planerar dock inte att förstå hur det verkligen ska användas. Idag är det tydligen semikolonets dag som DN uppmärksammar trots att temadagar.se upplyser om att det samtidigt är den Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning och Samernas nationaldag. Spännande prioritering.

Oavsett – anledningen till att denna nyhet även kvalar in som kriminalnyhet på målsnöret är det citat som finns långt nere i DN:s artikel:

Det sägs att polisen under jakten på massmördaren Son of Sam profilerade frilansjournalister, eftersom mördaren i sina brev gärna använde semikolon

I övrigt brukar förstås märkliga tecken vara förknippat med fiktion där mördare väljer sina offer enligt siffror och symboler i bibeltexter och liknande. Med viss fantasi kan detta anses vara en verklig variant. Så särskilt mycket närmare fiktionen verkar man i alla fall inte komma med verkliga rättsfall – något som förstås säger en del om denna bokgenre.

Vill du veta hur ett semikolon används? Användare på Wikipedia försöker förklara men ingen idé att försöka förstå.

Wikipedia: Semikolon

DN.se: Jonas Thente: Det 500 år gamla semikolonet är ett queert tecken

Temadagar.se: Kalender

Kategorier:Litteratur Taggar:

Christer van der Kwasts bok sågas i nyhetsmedierna

Tidigare åklagaren i Quickcirkusen

”Kwasten” var som åklagare delaktig till fem skilda tingsrätters fällande domar mot Tomas Quick för 8 mord. Nu har han släppt sin bok ”Bortom rimligt tvivel: Thomas Quick och rättvisan”.

Dan Josefsson startar ångvälten i vanlig ordning och kommenterar på detta sätt:

– Det här är ett utslag av djup, djup, skam. Christer van der Kwast har i princip inte lyckats med någonting i sin karriär. Men de här åtta morddomarna var hans seger. När de då rivs upp av hans egna kolleger över hela landet är det naturligtvis fruktansvärt skamfyllt. Dessutom har ju riktiga mördare gått fria för att han har riktat rättssystemets resurser mot den här psykiskt sjuke Sture Bergwall på Säter, säger Dan Josefsson.

Ett hårt uttalande på förhand och innehållet i boken kommer knappast att påverka Danne Banan framöver. GW kostar dock på sig några positiva ord:

– Han undviker de mest uppenbara rallarsvingarna, boken är ganska aggressionsbefriad och i ren litterär mening är den ganska balanserad. Jag blir glatt överraskad när en åklagare skriver bättre än man trott och inte rena obegripligheter

Men GW är senare tydlig om att det är ett försvarstal för Kwasts egen insats. Med andra ord kommer det nog att debatteras länge vem som är skyldig i denna härva – och uppriktigt – vad säger egentligen att det verkligen är en rättsskandal och inte vårdskandal? Nu är det kanske bara att vänta in Lambertz bok, den haglande kritiken och vänta några år till att någon kan betrakta denna härvan mer nyktert i efterhand.

Aftonbladet.se – GW: ”Drar bara upp samma gamla mög”

Jan Guillou kommenterar ”Bortom rimligt tvivel”

Janne Banan kallar boken ”Offentlig harakiri” till TT. Ingen av de svenska nyhetsmedierna förklarar vad ”Hararki” innebär men Wikipedia tillåter att vem som helst kan skriva om vad som helst. Kan alltså inte gå fel. Hararki enligt Wikipedia:

en traditionell japansk självmordsmetod, varigenom en samuraj av hänsyn till sin heder (jämför bushido) tillfogar sig själv ett djupt knivhugg i magen följt av att en medhjälpare hugger av huvudet med ett svärd.

Så – enligt Jan är boken en japansk självmordsmetod.

AftonbladetTV om kritiken mot boken

Inte mycket till analys från Aftonslusken. Men en rimlig sammanfattning.

Leif GW om boken

Uppdatering 23:41:

Expressen har nu kontaktat Leif GW som berättar utförligt om boken. ”Bortom rimligt tvivel: Thomas Quick och rättvisan” kan sammanfattas på detta vis:

Enligt Leif GW Persson driver Christer van der Kwast två teser. Nummer ett är att med den vetskap åklagaren hade i fallet var han tvungen att åtala Quick, och nummer två är att han är irriterad på att när fallet väl gått till resning att det inte gick till en ny rättegång.
– Det första kan man diskutera för i saklig mening är boken inte lika kul läsning. Han undviker nogsamt allt som stör hans version. Beror det bara på att han är en dålig yrkesman? Ja, jag kan inte utesluta att det är så. Han ville nog väldigt gärna att det skulle vara sant.
– Den andra tesen är lätt att svara på för där har åtta åklagare kommit fram till att den bevisning som finns inte räcker för att väcka åtal.

Vad har Quickhärvan kostat skattebetalarna?

Leif GW säger detta om Kwasten:

Han har faktiskt varit högsta ansvarig för en utredning som kostat skattebetalarna 300 miljoner kronor trots att vi ännu inte sett slutnotan. Vad fick vi för de pengarna? Jo, vi fick en oskyldigt dömd för åtta mord, plus att utredningen låg som en våt filt över ett antal andra mordutredningar. Det ledde i slutändan till att han har skyddat ett halvdussin mördare då utredningarna hunnit preskriberas under tiden

Expressen.se – GW: Förvånad över att den är välskriven

Kategorier:Litteratur Taggar:

Årets bästa deckare

DN listar årets 31 bästa deckare

För egen del är jag inte helt förtjust i historier som innehåller en lägre sanningshalt än Tomas Quicks fabuleranden. Dessutom beskriver de ofta ett rättssystem som mer liknar Ryssland under 30-talet.

Leif GW har tidigare sagt i sitt sommarprat att trots att ”verkligheten oftast överträffar dikten” finns det likväl vissa författare han gärna läser av som Åsa Larsson, Roslund & Hellström, Jens Lapidus och Håkan Nesser. Läs om Leif GW:s sommarprat finns här.

Men – varför inte låta sig bli uppslukad av en spännande historia om man väl skulle ha tid med detta? En sammanfattning av deckaråret kan vara intressant.

DN.se – Lotta Olsson: Här är årets 31 bästa deckare

Kategorier:Litteratur Taggar:

Kokbok för fångar?

Jackie Ferm i Verkligheten i P3

Jackie Ferm är alltså Svartenbarandts dotter som bland annat nakenhämnats mot sin far med sin medverkan i Paradise Hotel. En fantastiskt fascinerande och stark kvinna som nyligt släppt en bok om sin uppväxt, ”Rövardotter”. I Verkligheten i P3 bjuder hon även på humor när hon börjar leka med tanken om en kokbok för fångar med dessa recept:

 Lasermannens köttfärssås, Svartenbrandts citronkyckling, Clark Olofssons Brylépudding

Jag måste läsa hennes bok.

Kategorier:Litteratur Taggar:

Harry Potter i deckarformat?

JK Rowlings deckardebut

JK Rowling skrev sin deckardebut under pseudonymen ”Robert  Galbraith”. Sedan läckte det alltså ut att ”Galbraith” gjort sig skyldig till att vara författare för hela bokserien om Harry Potter.

Förmodligen lär boken ut lika mycket om det Brittiska rättsväsendet som Potterböckerna ger en rimlig bild av britternas skolväsende. Hur som helst kan det förstås vara intressant att undersöka vilka talanger hon kan uppvisa för en ny genre och en recension av debutdeckaren ”Gökens rop” är att förvänta sig på bloggen inom två månader.

DN – ”Lovande radarpar i JK Rowlings deckardebut”

Amazon – The Cuckoo’s Calling

Kategorier:Litteratur Taggar:

Hen sparkade hen i kaggen

Kriminaljournalisten Dick Sundevall ifrågasätter under rubriken ”Hen sparkade hen i magen” användandet av ordet när det är känt vilken person det handlar om. Varför han ger sig in i den lingvistiska härvan är kanske inte helt tydligt.

Om ordet ska användas verkar ältas till förbannelse – om det är praktiskt borde det rimligtvis inte vara svårare än att bara skriva ut det istället. När debatten nu börjar närma sig ”kriminologin” blir jag faktiskt inte det minsta mer intresserad.

Sundevall har visserligen poänger och det är bra som alltid när karln tecknar ned något till en artikel.

Magasinet Paragraf – Hen sparkade hen i magen

Kategorier:Litteratur Taggar:

Jan Guillou på Studentafton

40 år efter IB-affären – Studentafton i Lund

Första gången Jan Guillou gästade Studentafton i Lund var efter att han tillsammans med Peter Bratt avslöjat IB-affären. Några timmar senare greps han av polis och dömdes till tio månaders fängelse för spioneri. Publikintresset på Aftonen 1973 var förstås mycket stort medan han redogjorde för sitt avslöjande om underrättelseorganet IB. Han lär ha sagt under aftonen att det vore orimligt att han skulle gripas men jag hittar inget som bekräftar detta. Förvisso inte så märkligt uttalande.

Jan Guillou Studentafton

40 år senare var biljetterna förstås slutsålda. Guillou fick efter en fråga möjlighet att nämna vänskapen med Leif GW. Aftonen handlade om hans litteraturskrivande, juridikstudier, stängningen av internatskolan Solbacka och vapen i Hamiltonböckerna. Bland annat.

Läs mer…

Kategorier:Litteratur Taggar:

Brott lönar sig inom litteraturen

True Crime-litteratur

Sydsvenskan resonerar om det moraliskt riktiga i att tjäna pengar på brott.

Deckare

 

De stora författarna

Det handlar om true crime, berättelser om brott som begåtts på riktigt – och som av författare, journalister och tv-producenter ofta ikläds en dramaturgi hämtad från deckarvärlden. De riktigt stora succéerna i genren är böcker som ”Lasermannen” av Gellert Tamas (2003) och ”Svensk Maffia” av Lasse Wierup och Matti Larsson (2007), men fältet har det senaste decenniet breddats rejält.

 

Lagstiftning i USA

När seriemördaren David Berkowitz, känd som ”Son of Sam”, åkte fast i New York 1977, var mediebevakningen så stor att han snabbt förvandlades till en regelrätt kändis. Efter att ett priskrig inletts, där bokförlag och tidningar försökte övertrumfa varandra i erbjudanden för att få ensamrätt på Berkowitzs berättelse, instiftades en lag där dömda brottslingar förbjöds att tjäna pengar på publicitet som kunde kopplas till brotten. Liknande lagar har antagits av ett fyrtiotal stater i USA.

 

Är brottslingar så beräknande att de funderar på inkomster av att bli författare innan utfört dåd? Förmodligen inte så många. Däremot är det rimligtvis ett en konstruktiv sysselsättning i efterhand när få arbetsplatser ser kriminalitet som en god merit. Dessutom är det förstås en möjlighet för dem som arbetar brottspreventivt att ta del av brottslingarnas egna upplevelser. Mildner på Sydsvenskan resonerar trots detta klart tänkvärt om genren. Finns i sin fulla version här.

Annons:

Kategorier:Litteratur Taggar:
#8217;