Senaste inlägg

Kriminologi

Kriminolog om ökningen av mord

Mått på brottsnivån i stort?

Aftonbadet förklarar att 105 personer föll offer för dödligt våld i Sverige under förra året. År 2015 var siffran ännu högre – 112 personer. Under min utbildning fick vi lära oss att det sker omkring 100 mord per år där de flesta utförs med kniv. Sedan dess har siffrorna alltså gått ner med undantag för detta nuvarande trendbrott.

Det finns oftast ett mörkertal inom brottsstatistik – vissa brott blir inte anmälda och långt ifrån alla brott kommer med i statistiken. Dessutom förändras lagstiftningen kring vad som betraktas som brottslig gärning. Mord brukar nämnas som en möjlighet att tolka brottsnivåer över tid eftersom mörkertalet antas vara litet och lagen har nog inte förändrats nämnvärt över tid. Därför kan det ungefärligt tolkas som en måttstock på hur brottsligheten förändrats i helhet. I vetskap om inverkan från förbättringar inom medicinska framsteg.

Visar de senaste två åren av hög mordfrekvens en ökning av brottsligheten i stort? Det känns för knepigt för min del att bena ut. Men kriminologen Rying förklarar den senaste tidens mordstatistik på detta sätt:

Mikael Rying har en hypotes om att ”spritgenerationen” har dött ut. ”Fyllemorden” som var majoriteten på 1970- och 80-talen har minskat på grund av ändrade alkoholvanor.
Nu har i stället gangsterskjutningarna ökat kraftigt de senaste två åren. De kan förklara uppgången.

Ett ämne som förtjänar att återkomma till. Vad betyder nuvarande trendbrott? En artikel och video från brottscentralen med hög relevans för studiet av brottslighet i samhället.

Aftonbladet.se – Trendbrottet: Morden i Sverige ökar

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Polisen och Malmö Högskola i nytt samarbete

Utvärderingsprojekt till studenter

Samarbete kriminologi och polisen
Jag brukar hävda att kriminologi är en ”teoretiskt tillämpad disciplin”. Ett egentligen ganska kasst skämt som däremot tyvärr är alltför sant. Jag har för egen del upplevt att det först var under mina masterstudier som jag fick en bra bild av vad som faktiskt skapar brottslighet – bland annat tack vare integrerade teorier som SAT som försöker skapa en helhetsbild av detta. Utan tvekan en knepig uppgift för kriminologin att ”bena ut” de olika riskfaktorer och prediktorer som finns för brottslighet och sedan söka kausalitet utefter de korrelationer som finns. Men tillräckligt med akademiskt trams nu.

Det har helt enkelt varit mycket svårt att förstå hur dessa kunskaper om vad som föranleder till brottslighet ska användas i praktiken. Efter att jag undersökt vad kriminologer arbetar med är det tydligt att till arbeten inom handläggning och utredning är det framförallt förmågan att faktiskt klara av en examen som är till hjälp. Alltså systematiken kring deadlines, arbete i projektform och förstås förmågan att ta in information. Mycket tveksamt däremot hur mycket innehållet från studierna kommer till hjälp över huvud taget.

Men – detta samarbete är naturligtvis ett sätt både för studenter att arbete med något av praktisk nytta och samtidigt ett sätt för Polisen att inhämta utvärderingar om exempelvis framgångsrika arbetsmetoder. En gemensam vinst alltså och det var nog länge sedan jag upplevde en sådan positiv nyhet för kriminologin i Sverige.

Utvärderingar och skapa kunskapsunderlag

Den överdrivet ”politiskt korrekt” orienterade kriminologen Mellgren kommenterar detta faktiskt mycket bra:

– Att arbeta praktiskt med de där frågorna är den bästa praktik studenterna kan få. De får väsentlig kunskap om polisarbetet redan under studietiden, vilket är en viktig förberedelse inför yrkeslivet, säger Carolin Mellgren, studierektor vid Institutionen för kriminologi.

Riktigt kul att höra. Kanske kriminologin kan komma till nytta som en pratiskt tillämpad disciplin?

Polisen.se – Polisen och Malmö högskola i nytt samarbete

Kategorier:Kriminologi, Studier Taggar:

Kriminologen Gerell om bilbränder

Hårdare straff möjligtvis verkningslöst

Regeringen önskar som bekant hårdare straff för bilbränder. Forskaren Manne Gerell föreslår större polisnärvaro till P4 Göteborg och eventuellt så kallade ”jourdomstolar” med snabbare hantering för ungdomar. Även att öka övervakning med polis eller kameraövervakning och att långsiktigt skapa förtroende i utsatta områden och informera om brandsäkerhet.

P4 Göteborg – Kriminolog tror inte på hårdare straff för bilbränder

Kommentar

Mannes egna blogg ”Kriminologiska funderingar” finns här och det är bara att glädjas åt att han får mer utrymme i medierna. Kör hårt Manne Banan!

Kriminologen.se tillbaka?

Detta är för övrigt första inlägget på Kriminologen sedan april… 2005. Är Kriminologen möjligtvis tillbaka?

Gör som tvätt – häng!

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Quickologi: Quickileaks

Läran om Quickcirkusen, eller vad nu Lambertz avser med titeln för sin nya bok, har fått ett tillskott från tidningen Filter. I en serie på tre delar ger de ut olika dokument från Quickutredningen.

Filter – Quickileaks, del I

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Uppdatering Leif GW och Palmemordet

Snabbnotis

Inlägget Leif GW och Palmemordet har uppdaterats efter att Veckans Brott uppmärksammade årsdagen den 28 februari.

Gert Fylking ”vet” också som bekant vem som mördaren är, kanske inte nödvändigtvis behöver viftas bort för enkelt. Mer om det i Podcasts Palme.

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Polisarbete enligt ”Broken windows”

Tidiga ingripanden mot småbrott

Broken windows - polisarbete

En teori som utvecklats av kriminologer och omsatts i polisarbete bland annat i New York. Kriminologi som tillämpas i praktiken är förstås ett intressant fenomen – kanske framförallt för att de flesta forskare framstår som mer intresserade av att beskriva orsakerna till kriminalitet snarare än att inrikta sig på rekommendationer om hur brottsnivåer kan reduceras. Skämtsamt kan man säga att kriminologi är en teoretiskt tillämpad disciplin. Det kan vara bra att känna till för den som har kass humor. Men det innehåller en stor del sanning och även om ”policy recommendations” verkar vara ett växande område inom kriminologin så nöjer sig de flesta forskare med att beskriva förhållanden snarare än att fundera över hur teorierna ska omsättas i brottsförebyggande arbete. De flesta kriminologiska teorier kan endast ge arbetstillfällen för dem som lär ut kunskapen till nya studenter, lite förenklat. Broken Windows är ett intressant undantag.

Vad är Broken Windows policing?

Broken Windows-insatser bygger alltså på teorin som utvecklades av kriminologerna James Q. Wilson och George Kelling – ett ”nedskräpat” (desorganiserat) samhälle leder till fler brott eftersom det sänder signalen att ingen bryr sig och att riskerna för att åka fast reduceras om desorganisation lämnats utan åtgärd. På så vis förvärras brottsligheten i en spiral som ska brytas inledningsvis – med Broken windows policing. Som innebär att poliserna ingriper mot småbrott och patrullerar för att hålla ordning. En ungefärlig beskrivning är alltså att ett krossat fönster leder till mer vandalism som till sist urartar i all form av övrig brottslighet. Därför ska polisen ingripa på ett tidigt stadie för att förhindra alla typer av småbrott som i förlängningen annars leder till mer brottslighet.

Broken Windows policing i New York

Slate.com skrev nyligt om de rasistiska undertoner som följer av att polisen ingriper mot låg samhällsklass enligt Broken Windows och hur Eric Garner indirekt blev ett offer för denna typ av polisarbete. Ett rent ”trakasserande” från polis kan förstås inte berättigas med föreställningen om att det i förlängningen minskar brottsnivåer. Broken Windows är inte utformat för att vara rasistiskt men följden blir att de som tillhör låg samhällsklass i USA drabbas hårdare och därmed främst den svarta befolkningen, något som knappast är en oviktig negativ aspekt som lyfts fram i krönikan.

Slate.com – The racist, classist origins of broken windows policing.

George Kelling svarar kritikerna

Kelling som alltså alltså är förgrundsfigur till Broken Windows-teorin tillsammans med James Q. Wilson svarade nyligt till kritikerna efter den uppståndelse som följt av de senaste incidenterna i USA med bland annat ingripandet och dödsskjutningen av Eric Garner. Del för del svarar Kelling till kritikerna och han har förstås ett intresse av att försvara sitt egna arbete. Artikeln ”Why We Need Broken Windows Policing” finns här. Den mest intressanta artikeln jag hittat kommer dock från City Lab som ger en mer balanserad utvärdering i respons till Kellings försvar:

Utvärdering av Broken Windows

CityLab publicerade nyligt en artikel med svar till George Kellings försvar av Broken Windows. Inledningen ger en bra översikt av debatten:

Few city-related topics have generated as much debate in 2014 as broken windows policing. New York has played host to this discussion, especially in the aftermath of the over-aggressive arrest that led to Eric Garner’s terrible death, but the whole country has taken part. Critics suggest the broken windows approach—which holds that stopping petty crimes ultimately deters big ones—is broken itself: unfairly targeting minorities, destroying community trust in police, and arguably doing more harm to the city than good.

Lite förenklat så påstår Kelling att minskningen i brottsnivåer beror på polisinsatser enligt Broken Windows medan artikeln från CityLab lyfter fram hur minskningen av brottslighet är generell. De nämner inget om att övergången till IT-samhället medfört en rejäl förändring för ungdomars fritidssysselsättning som det finns stöd för på annat håll men nämner sociala trender där det förmodligen räknas in.

In other words, it’s not clear whether declines in city (and New York City) crime are the result of broken windows policing, or whether order and civility were restored by other broad social trends. (Popular alternative explanations include the waning urban crack epidemic, or decreased toxic lead exposure, or more community-based police tactics.)

Den alternativa förklaringen med ”toxic lead” verkar alltså fått ett visst fäste – det handlar helt enkelt om övergången till blyfri bensin. Att bly helt sonika ligger bakom förändringen i brottsnivåer på grund av möjligheten att bly utvecklar ADHD. En förklaring som framstår helt stollig men som ändå har ett visst stöd som gör det till en intressant teori. Vi kanske kommer att få höra mer om bly och brottslighet framöver. Jag har tidigare skrivit om brottslighet och blyfri bensin här.

Så – hur som helst, här är den ”balanserade” artikel jag rekommenderar att läsa om Broken Windows:
CityLab.com – William Bratton and George Kelling say the critics just don’t understand.

Göteborgs-Posten: Fotpatrullering 1% av tiden

Forskarna S. Holgesson & J. Knutsson undersökte fördelningen av hur polisarbetet ser ut i praktiken i Sverige. En ganska omfattande rapport som Göteborgs-Posten kokar ner till det som är intressant att känna till. 1% av polisarbetet går ut på fotpatrullering och hälften av tiden på polisstationen handlar om registrering. Fördelningen är från 2012 men tvivlar på att den nya omorganisationen påverkar denna fördelning nämnvärt. Fotpatrullering som förespråkas enligt ”Broken Windows”-teorin verkar alltså inte fått fäste i Sverige.

Broken Windows-teorin någonting bra?

Det finns alltså många olika åsikter om detta. Dagens Nyheter skrev nyligt om att ”Nolltolerans och ansvar räddade New York” i en krönika som är mycket positiv till Broken Windows. Kelling försvarar alltså även sin teori och pekar bland annat på att mordfrekvensen gått ner i New York från 26.5 per 100,000 invånare 1993 till nuvarande 4 per 100,000. En rejäl minskning alltså och New York ligger under snittet i USA på 4,5 mord per 100,000 årligen. Broken Windows-teorin i sig framstår som rimlig och sannolikt får det en positiv effekt för brottsnivåer även om förhållandet inte verkar vara helt fastställt. Det negativa är hur polisingripanden kan påverkas av detta – om ingripanden utförs mot dagdrivare och individer som upplevs störa den allmänna ordningen för att det skulle minska framtida brottslighet så verkar det i sig berättiga orimligt aggressiva ingripanden. Sannolikt har förtroendet för polisen i USA påverkats rätt starkt i negativ riktning senaste tiden efter medierapporteringen om bland annat Eric Garner. Det som blir tydligt är alltså att det finns stort utrymme för åsikter här och det har förstås visat sig i mediedebatten. Jag tror själv på fortsatt arbete enligt Broken Windows policing och polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning utan nedskräpning och desorganisation eftersom jag inte ser något bättre alternativ i USA för tillfället. Ingripanden medför möjligheter att beslagta fler vapen och ge positiva följder som inte planerats inledningsvis. Hur rena trakasseranden i samband med detta ska försvinna har jag dock ingen lösning på men jag vågar inte uttala mig om hur utbrett problemet är. Oavsett så är det alltså ingen enkel fråga detta men ett intressant ämne jag hoppas kunna återkomma till på bloggen senare.
CityLab.com – William Bratton and George Kelling say the critics just don’t understand.

Slate.com – The racist, classist origins of broken windows policing.

The Atlantic – Broken Windows – originalet 1982

Kriminologen – Brottsutvecklingen i New York

GP.se – Fotpatrullering endast en procent av tiden

DN.se – Nolltolerans och ansvar räddade New York

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Historien om David Rimer

Pojke uppfostrades som flicka

Möjligtvis kan denna historia kopplas till kriminologi eftersom genus och socialisering är en viktig del för vad som föranleder till brottslighet. Eller att det handlar om etik inom forskning som är intressant för forskare inom kriminologi. Men egentligen postar jag den bara för att det är en av de starkaste berättelser jag någonsin tagit del av. Det här är starkt. Men inget behagligt reportage.

Bruce föddes med en tvillingbror. En operation gick fel vid omskärelse för honom och föräldrarna såg sedan en möjlighet att ge en ny framtid – att uppfostra honom som en flicka. Något som verkade rimligt enligt de omständigheter som blir tydliga i reportaget. Den livssituation som följde för honom och hans familj är helt vansinnig. Helt sjukt. Inget ”feel good”-material men kanske det mest gripande jag sett på YouTube.

David Rimer – del 1/4

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Brottsligheten ökar inte – tvärtom

Antalet mord halverat sedan 90-talet

Mord och dråp handlar alltså om brott där förändringarna är enkla att följa över tid – siffrorna påverkas inte nämnvärt av att lagstaftningen innefattar fler eller färre handlingar och kan därför även användas i internationella jämförelser. Förbrättningen inom sjukvården har påverkat siffrorna över tid men står förstås inte för halveringen av mord och dråp sedan 90-talet.

DN om minskningen av grov brottslighet

DN skriver idag under kategorin ”goda nyheter” om den minskade våldsbrottsligheten. Mord har halverats sedan 90-talet, gatuvåldet har minskat och anmälningsbenägenheten har ökat. Vad ligger bakom denna rätt dramatiska förändring? Minskad alkoholkonsumtion och datornörderi – starkt sammankopplat.

Inte heller bland ungdomar ökade alkoholkonsumtionen. Den har i stället minskat markant under 2000-talet. Det hänger i sin tur samman med en annan samhällsförändring: IT-revolutionen. När unga umgås via datorspel och sociala medier blir det färre tillfällen till våld, och de är inte onyktra lika ofta. Den tydligaste förändringen syns bland killar.

En rätt massiv samhällsförändring som kanske inte är helt enkel att uppmärksamma i sitt sammanhang men ändå framstår som ganska självklar. Vad gjorde folk innan internet egentligen? Konsumerade bärs. Jag hade sannolikt inte hanterat det mer konstruktivt.

DN.se – Antalet mord halverat sedan 90-talet.

Goda nyheter

DN ”Goda nyheter” som jag inte bekantat mig med tidigare finns här. Ett välkommet initiativ då den upplevda tryggheten inte behöver överensstämma med faktiska förhållanden – spektakulära skottlossningar och liknande är förstås sådant som för större plats i nyhetsflödet än minskningar i brottsnivåer.

Kategorier:Kriminologi Taggar:
#8217;