Senaste inlägg

Brottslighet

Brottsfallet – så kan det gå till

Pedagogisk guide genom rättskedjan

Snubblade över denna guide som på ett nästan löjligt pedagogiskt vis förklarar rättskedjan i olika steg med en frågesport längs vägen. Den som söker en mer svårtuggad akademisk redögörelse kan istället börja studera kriminologi och söka förgäves över denna information. Kriminologin är alltså mer inriktad på att ge svar på vad som skapar brottslighet och inte hur rättssytemet fungerar rent praktiskt. Nåja. Hur många poäng fick du i guiden?

Brottsrummet – Brottsfallet – så här kan det gå till

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Vilken tid utförs flest brott?

BRÅ publicerar ”Kortanalys: Tid för brott”

Vanligaste tid för brott

Kortanalys: Tid för brott

Under vilken tid på året och dygnet sker flest anmälningar av misshandel, hot, rån och inbrott? Brå har publicerat en sammanfattande analys för att bland annat skapa bättre planeringsförutsättningar för polisen med att identifiera de tider då många brott begås. Passar förstås också fint för den som vill banka in kunskaper till nytta för en framtida arbetsmarknad eller helt sonika är genuint intresserad av detta.

Nyårshelgen och Valborg de dagar som utmärker sig för misshandel och olaga hot. Över huvud taget inga större överraskningar i detta. Istället för att spendera tid på att läsa igenom denna analys skulle det förmodligen gå lika bra att gissa sig fram – och uttala sina chansningar med stor självsäkerhet. Så skapar man förtroende som kriminolog. Kasst skämt åsido – men svårt att hitta direkta överraskningar från vad som går att förvänta sig.

BRÅ.se – Tid för brott

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Myter om brott

Tryggare Sverige listar myter

Myter brottslighet - Tryggare Sverige

Myter om brott & (o)trygghet i Sverige

Tryggare Sverige listar tretton myter som blir en översikt av sådant som är intressant för kriminalpolitik och kriminologi – och en snabbutbildning av det som kan förväntas i kunskaper av en kriminolog på arbetsmarknaden. Finns på Newsdesk här och bifogad till höger. Jag rekommenderar att läsa hela artikeln trots att jag sammanfattar myterna och kommenterar dem kortfattat.

Kriminolog.se har även skrivit ett mycket bra inlägg om detta. Lyfter på hatten och tackar för bra läsning.

Brottsligheten är konstant och är svår att göra något åt

Tryggare Sverige nämner exemplet New York som alltså lyckats få ner brottsstatistiken runt 80 procent de senaste 20 åren som bland annat uppmärksammats på Svenska Dagbladet och som jag tidigare kommenterat här. Det jag dock missat i min egen analys och som även inte nämns av Tryggare Sverige är den motsatta tendensen i New York jämfört med statistikjakten i Sverige. Här är det snarare en jakt av pinnar i registret för att visa att Polisen utför ett bra arbete, medan målet är i New York är att minska brottsligheten med krav på nedgångar i statistiken. Det praktiska polisarbetet präglas högst sannolikt av detta och minskningen med 80 procent går nog inte att tolka fullständigt som den reella brottsnivån.

Den bästa brottsförebyggande åtgärden är att sätta de som begår brott bakom lås och bom

Klassiker. Finns mycket att säga om detta men nöjer mig med att citera en del av texten:

Den underliggande tanken är att den kriminelle genom inkapacitering (oskadliggörande) i vart fall under tiden för straffets avtjänande inte kan begå några brott utanför fängelset. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan detta tyckas riktigt, inte minst eftersom vi sedan länge vet att det är en liten grupp individer som begår en oproportionerligt stor andel av alla brott i samhället. Det finns därför en tilltalande enkelhet i resonemanget att frihetsberöva de mest brottsaktiva för att på så sätt påverka brottsnivån i samhället. Problemet är dock att det saknas starka empiriska belägg som styrker detta i praktiken

Om man genomför brottsförebyggande åtgärder i ett bostadsområde blir effekten ofta att brottsligheten flyttar till ett annat område

Utbredd missuppfattning. Kriminalitet flyttar inte alltid ”runt hörnet” och verkar i vissa fall kunna minska brottsligheten i angränsande områden. För vissa brottstyper finns dock överflyttningseffekter såsom att säkerhet mot banker har medfört ökade rån mot värdetransporter. Vet inte helt var jag hört det tidigare men att rån mot guldhandlare också ökat av motsvarande orsak. Svårt för banker att ta ansvar för att säkra upp andras byggnader dock och kanske inte en helt enkel fråga.

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att förebygga att invånarna utsätts för brott

Nej, men ett ansvar för att den som har utsatts för brott och närstående ska få hjälp och stöd.

Människor känner sig allt mera otrygga i sina bostadsområden

Nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som uppger att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen i området där de bor har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2013. Fortfarande är det dock många kvinnor som inte går ut ensamma på kvällen i sitt närområde.

Den så kallade ”rädsloparadoxen” säger alltså att de som har minst risk att utsättas för brott är de som samtidigt minst sannolikt går ut ensamma på kvällen, med bland annat äldre människor som ett exempel. Jag tänker dock att det är svårt med hönan och ägget för detta – vardagliga rutinaktiviteter är starkt förknippade med utsatthet. De som är försiktiga med att vistas inom det offentliga rummet kommer av naturliga skäl inte att utsättas av brott inom denna plats. Dessutom vore konsekvenserna sannolikt betydligt värre för utsatta grupper som väljer att stanna hemma.

Det är dyrt att förebygga brott

Tryggare Sverige förklarar kostnader och det är förstås givet att det krävs att investera pengar för att helt enkelt spara pengar med brottsförebyggande arbete som kräver långsiktighet.

Det dödliga våldet ökar

Tryggare Sverige tar upp intressant statistik enligt detta:

En granskning av antalet anmälningar avseende dödligt våld visar att det under perioden 1990–2000 årligen begicks i genomsnitt knappt 100 fall av dödligt våld. Motsvarande siffra för de senaste tio åren (2004–2013) är cirka 90 fall. De senaste fem åren har det i genomsnitt begåtts drygt 80 fall av dödligt våld årligen. Majoriteten av det dödliga våldet sker i något av storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne och cirka 70 procent av offren är män. I sammanhanget ska noteras att stora framsteg har skett inom akutsjukvården, vilket innebär att många fler personer överlever efter ett våldsbrott idag jämfört med för 10 år sedan.

I det trygghetsskapande arbetet är det viktigt att skilja på upplevd och faktisk trygghet

Under många år har såväl poliser som lokala brottsförebyggare ofta talat om ”faktisk” och ”upplevd” trygghet. Låt oss en gång för alla konstatera att det inte finns något som ”faktisk” trygghet. Trygghet är per definition en subjektiv känsla och därmed en (individuell) upplevelse.

Helt enkelt viktigt att skilja på begreppen här.

Trygghet (kopplat till brott) är detsamma som individens upplevelse av sin egen säkerhet, medan säkerhet (kopplat till brott) handlar om den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar.

Det är polisen som ensam måste komma till rätta med den organiserade brottsligheten

Enligt Brottsförebyggande rådet m.fl. handlar lösningarna till stor del om att arbeta med situationella åtgärder för att göra det svårare för organiserad brottslighet att verka. Viktiga delar i detta sammanhang är att öka risken att åka fast vid brott, reducera vinsten med brottsligheten samt minska provokationer och utrymmet för olika ursäkter att vara involverad i kriminalitet.

Jag hade önskat en ökad diskussion om lagstiftning kring straffskärpning vid delaktighet i brottslig organsiation eller vid deltagande. Ett område jag kan hoppas att jag hittar mer information om senare.

Invandringen har lett till en våg av kriminalitet

Det viktigaste här är att ta hänsyn till faktorer som utbildning, inkomst och bostadssegregation under barndomen. Tryggare Sverige förklarar att då försvinner brottsgapet helt för kvinnor
och till mycket stor del för män. Socioekonomisk status är ett viktigt begrepp i sammanhanget.

Det är viktigt att lyfta goda exempel för att stimulera arbetet med att minska brottsligheten

De beskriver det som ”ett vanligt förekommande åtgärdsförslag i den politiska retorikens verktygslåda” och förklarar att det är en åtgärd som hittills inte i någon nämnvärd utsträckning bidragit till en positiv utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

En viktig åtgärd för att minska brottsligheten är förbättrad samverkan

På samma vis som med att lyfta fram goda exempel så riskerar tal om samverkan att bli retorik utan innehåll. Allas ansvar kan även bli ”ingens ansvar”.

Brottsoffer vill att gärningspersonen ska straffas hårt

Denna är intressant – hårdare straff brukar motiveras med upprättelsen för brottsoffret eftersom den avskräckande effekten oftast inte stöds av kriminologisk forskning.

En vanlig föreställning, som ofta reproduceras i media, är att brottsdrabbade (brottsoffer) vill att gärningspersonen ska straffas hårt. Både forskning och praktiska erfarenheter visar emellertid att personer som varit utsatta för brott inte verkar vara mer repressiva än folk i allmänhet.

En rimlig förklaring av ordet ”upprättelse” tycker jag mer angränsar till psykologin, att brottsoffret ska få möjlighet att återgå till samma känslomässiga ”system” som präglade tillvaron innan händelsen. Här handlar det om arbete av brottsoffermyndigheten och andra organisationer som inte nödvändigtvis tillhör rättskedjan. Hårdare straff verkar alltså inte påverka denna upplevelse nämnvärt.

Dokumentet finns på Newsdesk här.

Myter om våld

I en lite lättsammare ton finns även myter om våld på Kriminologen sedan bloggens tidigare dagar:

Läs också: Myter om våld

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Charles Manson gifter sig…

…med en 26-åring

Manson är idag alltså 80 år och sitter inne för massmord. Han gifter sig med 26-åriga Elaine Burton som bedriver en fansida om Mason på internet där hon hävdar att han är oskyldig. Kändisskap leder väl till att det endast krävs en mycket liten promille av vrickade människor för att det ska finnas ett dussintal alternativ för dessa herrar om jag tillåts att spekulera i detta märkliga fenomen. Hon verkar dock följt honom länge sedan tidigare. Knappast att män är klokare i samma avseende när det kommer till kvinnliga förövare heller. GW har tidigare kommenterat intresset för brottslingar i ett avsnitt av Boston tea party som rimligtvis finns tillgängligt någonstans.

Om nyheten i media

DN.se – Massmördaren Charles Manson gifter sig

Videointervju på CNN som rekommenderas:
CNN.com – ‘I am Charles Manson’s wife’

TMZ – ”I’m gonna have a killer wedding”

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Brottsrummet om näthat

Brottsrummet erbjuder alltså fakta om brott för ungdomar, något som även en utbildad kriminolog nu trivts med att ta del av. Lättsamt och sammanfattat – en Metro-tidning om brott helt enkelt.

De förklarar att förolämpningar, förtal, hot och ofredande är vanliga brott på internet och beskriver dessa. Att de utförs på internet medför en juridisk osäkerhet.

Vad är olagligt?

Det är svårt att veta vad som olagligt och vad som bara är taskigt, eftersom det oftast beror på syftet eller situationen. Men man kan säga att folk får tycka vad de vill bara de inte bryter mot lagen eller är taskiga mot någon annan. Även jurister och andra sakkunniga är ofta osäkra på vad som gäller rent juridiskt. Få fall har kommit till prövning i domstol, men ett känt sådant fall är det så kallade instagrammålet.

Brottsrummet.se – Kränkningar, hot och trakasserier på nätet

Kategorier:Brottslighet Taggar:

DI Dokument: Refaat el-Sayed

Utsågs alltså till årets svensk och var sveriges rikaste man innan han dömdes till sex års fängelse och näringsförbud för bokföringsbrott och brott mot insiderlagen. P3 dokumentär går på djupet i denna härva i ett tidigare avsnitt och jag snubblade nu över en läsvärd sammanfattning på Dagens Industri. Han lyckades alltså bjucka på ett antal tänkvärda citat när det begav sig:

Här ligger en gravad hund
Vi simmar alla i samma båt
Det där har domaren fått om bakarslet

DI.se – ”Dokument: el-Sayeds stora korthus”

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Veckans Brott – nya säsongen!

Andra avsnittet – Jack The Ripper och Kostölden

Leif GW Veckans brott

Hjälte och citatkanon i ny säsong.

Spektakulära brott

Ingen rivstart under denna säsong men SVT verkar däremot sparat krutet till det andra avsnittet om det sensationella ”avslöjandet” om vem som var Jack The Ripper, ubåtsjakten och brevet om de 69 försvunna korna. Den största kostölden i modern tid som konkurrerar med tidigare stölder av upp till tre kor har alltså fått ett rättsligt avslut och GW öppnar det tidigare brev han lade undan om vem han trodde var skyldig i fallet.

Leif GW delar även med sig om sin åsikt om malmöpolisens ryttare. Inga paragrafryttare alltså som däremot utförde ”en ren artillerichock”. Camilla Kvartoft följde med polisrytteriet i Stockholm och provade att rida polishäst, något GW spenderat åtskilliga timmar med. ”Inga räsermaskiner direkt, men det kan man väl avstå ifrån. De är stora, respektinjagande och effektiva”. Vid incidenten i Malmö var det ”inte förenligt med hur man ska göra och en ren artillerichock”.

Jag reagerade först på ordvalet om Jack the Ripper som ”det mest klassiska av alla klassiska mordmysterier”, men det kan vara ursäktad terminologi för ett så gammalt rättsfall. Olyckligt gillar däremot kvällstidningar att skriva om ”klassiska spännande sommarmord” och liknande som kanske bara är sjukt med tanke på att anhöriga finns kvar i livet. Nåväl. Leif GW tror att teorier om Jack The Ripper kommer att drivas till tidens ände, men att detta ger ett starkt stöd till att den han misstänkt tidigare är den skyldige – frisören Aaron Kosminski.

Vem var skyldig till kostölden?

GW märkte kuvertet om kostölden med ”The Truth” för ett år och ett halvt år sedan. De sparar förstås öppnadet till slutet av avsnittet. Kvartoft sprättar upp brevet och… det väller ut ett dussintal nötkreatur. Jag planerar inte att förstöra upplevelsen på förhand.

Avsnitt 3 – GW om det postitiva med svensk polis

GW förklarar att när han väl sagt något positivt om poliser så kommer det inte med i media. Han passar på att förklara att det som är positivt med den svenska polisen som jag återger enligt detta ungefärliga citat:

Jag har på något vis förknippats med att gnälla över svensk polis, för varje gång jag säger något positivt om något inom den svenska polisen så hamnar inte det i media. Faktum är att jag har gjort det oftare. Om jag ska säga något gott om svensk polis, som är kanske gör dem vägledande, är ett lågt inslag av korruption jämfört med många västerländska polisstyrkor. Sedan är de tvåspråkiga, vilket gör dem närmast unika. De är också förhållandevis civila i sin framtoning, det är inte busar. Så är det långt ifrån på andra håll i västvärlden där de kan vara ganska så knepiga i umgänget med folk. Men svensk polis är inte bäst i världen när det kommer till den avgörande punken, uppklaringen. Däremot är de genombyråkratiserade som ingen annan polis och vi har de största ”runt ikring”-kostnaderna per polistjänst i världen. Så i den meningen är vi världsledande men det är kanske inte riktigt det som vi eftersträvar.

SVT.se – Veckans Brott

DN.se – Modern teknik kan ha avslöjat Jack the Rippers identitet

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Drönare och brottslighet

Radiostyrda flygfarkoster och brott

Knarksmuggling, otillåten flygverksamhet eller rentav drönare inom polisinsatser. Användningsområdena verkar vara många för dessa obemannade flygfartyg eller möjligtvis hobbyprylar. DN skriver idag om den förste dansk som dömts för otillåten flygning med att spionera på sina grannar och förklarar även användning vid Christiania:

Även kriminella lockas av tekniken. Langare på Christiania använder regelbundet drönare för att kunna upptäcka polisrazzior i god tid, uppger Köpenhamnspolisen enligt Jyllands-Posten.

DN.se – ”Spionerade med drönare – bötfälls”

Användningsmöjligheter för Polisen?

En tidigare artikel på liknande tema handlar om Polisens möjligheter att upptäcka försvunna människor och utvärdera riskläget när någon barrikaderat sig i en lägenhet. En drönare verkar även använts i ett annat sammanhang under valrörelsen:

– Det har blivit allt mer aktivt i samband med valrörelsen. Det har funnits kränkningar av politiska personer och poliser måste få större utbildning i vad som gäller i sådana situationer, säger Per Engström och syftar på när en drönare surrade ovanför Jimmie Åkesson under ett tal i Ronneby med en pizzabit hängandes i ett snöre ovanför honom.

SVT.se – ”Polisen planerar ta hjälp av drönare”

Kategorier:Brottslighet Taggar:
#8217;