Senaste inlägg

Författararkiv

Icakuriren intervjuar Leif GW

Du har troligtvis läst att Leif GW anser sig vara för bra för att delta i ”På Spåret”. Känns som ett rimligt påstående efter att jag sett insatsen Gudrun Schyman och KG Hammar i förra avsnittet. Herre Gudrun. Hur som helst, de flesta svenska nyhetstidningarna verkar alltså uppmärksammat uttalandet från Leif GW om att På spåret ringer varje säsong och tjatar. Därför har han sagt att ”nä fan, jag är för bra. Ja, jag är det”. Men intervjun i ICA-kuriren innehåller förstås mycket annat, inte minst inredning på GW:s kontor.

Inredningen är sparsmakad, dock med en stor färggrann målning föreställande honom själv på en av väggarna.

Ödmjukt i vanlig ordning, alltså. Men vem skulle inte vilja ha den målningen egentligen. Hur som helst kommer samtalet in på mer kriminologirelaterat innehåll rätt snabbt och Leif uttalar sig om seriemördarromaner:

De mördar en per kapitel för att få ihop till en roman. Det tycker jag vittnar om en litterär och dramatisk torftighet. Sen har jag har lite svårt att förlika mig med det rent sakligt också. Seriemördare har vi ju haft några i Sverige också, gudbevars. Riktiga, alltså. Och vissa har jag ju träffat. Deras brottslighet är knappast romanmaterial. Det är mentalpatienter och fyllskallar som slår ihjäl sina närstående. Det är verkligen inget spännande med det.

Det framgår även att GW nu tappat 22 kilo på 5:2-dieten trots halvårskrökandet och han kommenterar sin tidigare relation med Göran Lambertz:

När sa du senast upp bekantskapen med någon?
– Den senast kända var väl Göran Lambertz. Honom har jag verkligen sagt upp bekantskapen med, och han tröstar sig med att han gjort detsamma med mig. Men det var jag som började.

Icakuriren.se – Leif GW Persson: ”Jag är för bra för På spåret”

Kategorier:Nöje Taggar:

Polisarbete enligt ”Broken windows”

Tidiga ingripanden mot småbrott

Broken windows - polisarbete

En teori som utvecklats av kriminologer och omsatts i polisarbete bland annat i New York. Kriminologi som tillämpas i praktiken är förstås ett intressant fenomen – kanske framförallt för att de flesta forskare framstår som mer intresserade av att beskriva orsakerna till kriminalitet snarare än att inrikta sig på rekommendationer om hur brottsnivåer kan reduceras. Skämtsamt kan man säga att kriminologi är en teoretiskt tillämpad disciplin. Det kan vara bra att känna till för den som har kass humor. Men det innehåller en stor del sanning och även om ”policy recommendations” verkar vara ett växande område inom kriminologin så nöjer sig de flesta forskare med att beskriva förhållanden snarare än att fundera över hur teorierna ska omsättas i brottsförebyggande arbete. De flesta kriminologiska teorier kan endast ge arbetstillfällen för dem som lär ut kunskapen till nya studenter, lite förenklat. Broken Windows är ett intressant undantag.

Vad är Broken Windows policing?

Broken Windows-insatser bygger alltså på teorin som utvecklades av kriminologerna James Q. Wilson och George Kelling – ett ”nedskräpat” (desorganiserat) samhälle leder till fler brott eftersom det sänder signalen att ingen bryr sig och att riskerna för att åka fast reduceras om desorganisation lämnats utan åtgärd. På så vis förvärras brottsligheten i en spiral som ska brytas inledningsvis – med Broken windows policing. Som innebär att poliserna ingriper mot småbrott och patrullerar för att hålla ordning. En ungefärlig beskrivning är alltså att ett krossat fönster leder till mer vandalism som till sist urartar i all form av övrig brottslighet. Därför ska polisen ingripa på ett tidigt stadie för att förhindra alla typer av småbrott som i förlängningen annars leder till mer brottslighet.

Broken Windows policing i New York

Slate.com skrev nyligt om de rasistiska undertoner som följer av att polisen ingriper mot låg samhällsklass enligt Broken Windows och hur Eric Garner indirekt blev ett offer för denna typ av polisarbete. Ett rent ”trakasserande” från polis kan förstås inte berättigas med föreställningen om att det i förlängningen minskar brottsnivåer. Broken Windows är inte utformat för att vara rasistiskt men följden blir att de som tillhör låg samhällsklass i USA drabbas hårdare och därmed främst den svarta befolkningen, något som knappast är en oviktig negativ aspekt som lyfts fram i krönikan.

Slate.com – The racist, classist origins of broken windows policing.

George Kelling svarar kritikerna

Kelling som alltså alltså är förgrundsfigur till Broken Windows-teorin tillsammans med James Q. Wilson svarade nyligt till kritikerna efter den uppståndelse som följt av de senaste incidenterna i USA med bland annat ingripandet och dödsskjutningen av Eric Garner. Del för del svarar Kelling till kritikerna och han har förstås ett intresse av att försvara sitt egna arbete. Artikeln ”Why We Need Broken Windows Policing” finns här. Den mest intressanta artikeln jag hittat kommer dock från City Lab som ger en mer balanserad utvärdering i respons till Kellings försvar:

Utvärdering av Broken Windows

CityLab publicerade nyligt en artikel med svar till George Kellings försvar av Broken Windows. Inledningen ger en bra översikt av debatten:

Few city-related topics have generated as much debate in 2014 as broken windows policing. New York has played host to this discussion, especially in the aftermath of the over-aggressive arrest that led to Eric Garner’s terrible death, but the whole country has taken part. Critics suggest the broken windows approach—which holds that stopping petty crimes ultimately deters big ones—is broken itself: unfairly targeting minorities, destroying community trust in police, and arguably doing more harm to the city than good.

Lite förenklat så påstår Kelling att minskningen i brottsnivåer beror på polisinsatser enligt Broken Windows medan artikeln från CityLab lyfter fram hur minskningen av brottslighet är generell. De nämner inget om att övergången till IT-samhället medfört en rejäl förändring för ungdomars fritidssysselsättning som det finns stöd för på annat håll men nämner sociala trender där det förmodligen räknas in.

In other words, it’s not clear whether declines in city (and New York City) crime are the result of broken windows policing, or whether order and civility were restored by other broad social trends. (Popular alternative explanations include the waning urban crack epidemic, or decreased toxic lead exposure, or more community-based police tactics.)

Den alternativa förklaringen med ”toxic lead” verkar alltså fått ett visst fäste – det handlar helt enkelt om övergången till blyfri bensin. Att bly helt sonika ligger bakom förändringen i brottsnivåer på grund av möjligheten att bly utvecklar ADHD. En förklaring som framstår helt stollig men som ändå har ett visst stöd som gör det till en intressant teori. Vi kanske kommer att få höra mer om bly och brottslighet framöver. Jag har tidigare skrivit om brottslighet och blyfri bensin här.

Så – hur som helst, här är den ”balanserade” artikel jag rekommenderar att läsa om Broken Windows:
CityLab.com – William Bratton and George Kelling say the critics just don’t understand.

Göteborgs-Posten: Fotpatrullering 1% av tiden

Forskarna S. Holgesson & J. Knutsson undersökte fördelningen av hur polisarbetet ser ut i praktiken i Sverige. En ganska omfattande rapport som Göteborgs-Posten kokar ner till det som är intressant att känna till. 1% av polisarbetet går ut på fotpatrullering och hälften av tiden på polisstationen handlar om registrering. Fördelningen är från 2012 men tvivlar på att den nya omorganisationen påverkar denna fördelning nämnvärt. Fotpatrullering som förespråkas enligt ”Broken Windows”-teorin verkar alltså inte fått fäste i Sverige.

Broken Windows-teorin någonting bra?

Det finns alltså många olika åsikter om detta. Dagens Nyheter skrev nyligt om att ”Nolltolerans och ansvar räddade New York” i en krönika som är mycket positiv till Broken Windows. Kelling försvarar alltså även sin teori och pekar bland annat på att mordfrekvensen gått ner i New York från 26.5 per 100,000 invånare 1993 till nuvarande 4 per 100,000. En rejäl minskning alltså och New York ligger under snittet i USA på 4,5 mord per 100,000 årligen. Broken Windows-teorin i sig framstår som rimlig och sannolikt får det en positiv effekt för brottsnivåer även om förhållandet inte verkar vara helt fastställt. Det negativa är hur polisingripanden kan påverkas av detta – om ingripanden utförs mot dagdrivare och individer som upplevs störa den allmänna ordningen för att det skulle minska framtida brottslighet så verkar det i sig berättiga orimligt aggressiva ingripanden. Sannolikt har förtroendet för polisen i USA påverkats rätt starkt i negativ riktning senaste tiden efter medierapporteringen om bland annat Eric Garner. Det som blir tydligt är alltså att det finns stort utrymme för åsikter här och det har förstås visat sig i mediedebatten. Jag tror själv på fortsatt arbete enligt Broken Windows policing och polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning utan nedskräpning och desorganisation eftersom jag inte ser något bättre alternativ i USA för tillfället. Ingripanden medför möjligheter att beslagta fler vapen och ge positiva följder som inte planerats inledningsvis. Hur rena trakasseranden i samband med detta ska försvinna har jag dock ingen lösning på men jag vågar inte uttala mig om hur utbrett problemet är. Oavsett så är det alltså ingen enkel fråga detta men ett intressant ämne jag hoppas kunna återkomma till på bloggen senare.
CityLab.com – William Bratton and George Kelling say the critics just don’t understand.

Slate.com – The racist, classist origins of broken windows policing.

The Atlantic – Broken Windows – originalet 1982

Kriminologen – Brottsutvecklingen i New York

GP.se – Fotpatrullering endast en procent av tiden

DN.se – Nolltolerans och ansvar räddade New York

Kategorier:Kriminologi Taggar:

Hur verkliga är polisfilmer?

Aftonslusken överraskar och bjuckar på en läsvärd artikel som ett smärre mirakel. Nåväl. Men denna bjuder på underhållning. Hur som helst – hur realistiska är svenska polisfilmer?

– Beck och Wallander är bara skit, det är trams, säger författaren och kriminologen Leif GW Persson.

– Det är inte bara orealistiskt, det är också så jävla osannolikt. Jag har hållit på med brott i hela mitt liv, och jag har aldrig varit i närheten av de där jävla serieritualmördarna som är legio i de där serierna.

Svårt att inte minnas ”Beck – spår i mörker” med ungdomar som spelar ”Final Doom” och lägger upp sina ”frags” från Stockholms tunnelbanesystem på internet. Vad gör det om det inte är realististiskt egentligen? Hur som helst – det finns även exempel på realistiska svenska filmer. Leif GW på nytt:

– Det finns en riktigt bra svensk polisfilm – och det är ”Lasermannen”. Den filmen tycker jag är en ganska trovärdig i skildringen av polisens utredningsarbete vid ett grovt brott. Poliserna beskrivs på ett trovärdigt sätt: ganska tysta, medelålders män, inte alls klädmedvetna och sådär. Men även själva arbetet, att de mest sitter och läser olika papper.

Sedan Falk-filmerna förstås. Jag brukar sällan uppmana direkt till att läsa en artikel och allra minst till Aftonbladet. Så det gör jag inte denna gång heller. Varför läsa när det finns filmer? Vrickade konsumenter som bara glor på dynga kan inte ha fel.

Aftonbladet.se – Kommissarie Väck & Johan Falsk?

Kategorier:Nöje Taggar:

Utreder Polisen sig själv?

Så fungerar nedläggningsenheten

Magasinet Paragraf intervjuar Calle som är polis och bland annat spelat skurk i Johan Falk-filmerna, som alltså även ligger förhållandevis nära verkligheten och bygger på verkliga operationer. ”Johan Falsk” är en myt. Oavsett – han är som polis kritisk till att polisen utreder sig själva. Hur utreder Polisen brottsmisstankar mot poliser?

Vad händer då konkret när en polis blir misstänkt för brott? Riksenheten för polismål, som utgör en del av polis- och åklagarväsendet, gör en internutredning. Den eller de misstänka förhörs, saken utreds och i 98 procent av fallen läggs utredningarna ner. Av de två procent som leder till åtal är det en bråkdel som fälls.

Calle är förstås kritisk till detta och det är tveksamt om poliser är vinnare på detta utredningssystem:

– Det är min uppfattning att även om en utredning mot en polis inte ens ledde till åtal, är det som att människor fortfarande ser på oss som skyldiga. Leder det till åtal och polisen blir friad är det samma sak. Det är för jävligt. Vi kommer alltid att fortsätta vara misstänkta.

Borde nedläggningsenheten läggas ner?

Tycker du rubrikvalet var lustigt? Lägg ner.

Ja, den borde läggas ner. Läsvärd intervju.

Magasinet Paragraf – Det är helt galet att polisen utreder sig själv!

Sverigedemokraterna mer kriminella än invandrare

21 december, 2014 1 kommentar

SD:s riksdagsledamöter oftare dömda för brott

Gellert Tamas skriver om Sverigedemokraterna på Aftonbladet. Ska tolkas i procent.

Så stor andel har fällts för brott
Andel misstänkta/dömda för brott
Sverigefödda med svenskfödda föräldrar 5
Andragenerationsinvandrare 7,9
Utlandsfödda, viktat värde 10
Sverigedemokratiska riksdagsledamöter 10,2

Helt klart intressanta siffror. Även om det behöver nyanseras lite. En tidigare kartläggning från Ekot visar att cirka 19% av de politiker som kandiderar till riksdagen är dömda för brott. Förvisso statitik från 2006, men det som finns att tillgå verkar alltså ge indikationer på att SD:s ledamöter är mer laglydiga än snittet för de andra partierna. Men fortfarande – oftare dömda än invandrare. För skillnaden mellan sverigefödda och utlandsfödda så är det förstås mer ett mått på socioekonomisk status och andra variabler som i princip tar bort gapet helt. Men det är en annan diskussion.

Vanligaste brotten bland politiker?

de vanligaste förseelserna bland politikerna är snatteri, stöld, vårdslöshet i trafik och rattfylla. Grova brott förekommer också, men mer sällan.

Påverkar artikeln SD:s väljarstöd?

Kommer SD:s väljare att påverkas av denna nyhet? Inte mitt område. Men kan konstatera att det verkar vara en ”stabil” väljarkrets. Håkan Juholts boendebidrag kostade Socialdemokraterna runt 10 procent i väljarstöd, vilken typ av skandal skulle krävas för en motsvarande nedgång för SD egentligen? (ref Juholt)

Aftonbladet.se – Sverigedemokrater mer kriminella än invandrare

SR.se – Var femte på valsedeln dömd för brott

Kategorier:Politik Taggar:

Historien om David Rimer

Pojke uppfostrades som flicka

Möjligtvis kan denna historia kopplas till kriminologi eftersom genus och socialisering är en viktig del för vad som föranleder till brottslighet. Eller att det handlar om etik inom forskning som är intressant för forskare inom kriminologi. Men egentligen postar jag den bara för att det är en av de starkaste berättelser jag någonsin tagit del av. Det här är starkt. Men inget behagligt reportage.

Bruce föddes med en tvillingbror. En operation gick fel vid omskärelse för honom och föräldrarna såg sedan en möjlighet att ge en ny framtid – att uppfostra honom som en flicka. Något som verkade rimligt enligt de omständigheter som blir tydliga i reportaget. Den livssituation som följde för honom och hans familj är helt vansinnig. Helt sjukt. Inget ”feel good”-material men kanske det mest gripande jag sett på YouTube.

David Rimer – del 1/4

Kategorier:Kriminologi Taggar:

The Stanford Prison Experiment

”Goda människor på onda platser”

Klassiskt experiment inom psykologin. Gammalt som gatan och jag förstår att du känner till studien. Men, fortfarande ett intressant experiment inom den angränsande vetenskapen psykologi – utförd i en skapad fängelsemiljö. Påverkar miljön ditt beteende eller tar din egen moral över inverkan från miljön? Lite förenklat. Har hört historier från dem som arbetat inom kriminalvården om hur less personalen är på sitt yrke och låter utagerandet ske mot dem intagna – förmodligen mänskligt i någon mening. Men, jag refererar alltså inte till någon studie när jag nu tillåter mig att tala generellt om kriminalvårdare.

Inleder med en tidigare studie om auktoriteter – Milgrams experiment med falska elchocker. Äldre än gatan.

Milgrams experiment

Milgram skulle alltså undersöka vår benägenhet att lyda order, något som av uppenbara orsaker blev intressant efter andra världskrigets slut. Innan experimentet satte igång trodde tillfrågade ”socialpsykologer” att omkring 1% av deltagarna i experimentet skulle fullfölja att ge elchocker till ett stadie av medvetslöshet eller möjlig död. Det visade sig bli 65%.

Stanford Prison Experiment

Tillbaka till fängelseexperimentet. En vakt förklarar hur han upplevde att experimentet hade som mål att beskriva fängelser som en inhuman plats och att han därför ville bidra med att skapa de resultaten. Men – experimentet visar ändå tydligt att ”makt korrumperar” är en klyscha som stämmer. Filmen ”Das Experiment” bygger alltså på denna studie som knappast skulle tillåtas av etiska skäl idag. En tysk rökarrulle, för övrigt. Nyligen utfördes även en variant av studien för ett danskt tv-program så den som förstår ”Svenska med gröt i halsen” kan se ”Ond, ondere, ondast” här. En dokusåpavariant med förnerings-TV på danskt manér. Vad kan egentligen gå fel?

Slutligen – Stanford Prison Experiment:

Områdespoliser på utsatta områden

10 december, 2014 2 kommentarer

Nya Polismyndigheten skapar områdespoliser

I och med den nya Polisomorganisationen ska det finnas minst en områdespolis per 5000 invånare i områden som är särskilt utsatta. Kriminologen Manne Gerell skriver på sin blogg om den positiva utvecklingen med områdespoliser. Lite mer svårtuggad information än det trams som emellanåt präglar innehållet på Kriminologen – ett givande inlägg med karta över möjliga områden i Malmö.

Det här är för mig en väldigt positiv utveckling, som jag tidigare har berört i olika blogginlägg finns det i en del av våra mest utsatta bostadsområden ett stort behov av en förstärkt polisinsats med fokus på trygghetskapande och förebyggande långsiktiga åtgärder. Men, frågan är vad som egentligen menas med ”särskilt utsatt” område. Jag tänkte i detta blogginlägg göra ett förslag till lösning på den frågan för Malmö, utifrån några ganska enkla principer.

Kriminologiska funderingar – Områdespoliser och utsatta områden?

Polisomorganisationen – Nya Polismyndigheten 2015

Polisen ska alltså bunta ihop de olika polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet med början om cirka tre veckor – den första januari. Vad får man om man sätter ihop en rävsvans, en hästsvans och en orangutangsvans? EN svans. Mer insiktsfullt än så blir det inte idag.

Polisen.se – Nya Polismyndigheten

Kategorier:Polisväsende Taggar:
#8217;