Senaste inlägg

Författararkiv

Skrivmaskinen i Veckans Brott

Ägaren har hört av sig

Skrivmaskinen värderad i studion

Peter Plumptky från Antikrundan besökte som bekant studion i Veckans Brott under förra avsnittet för att tala om den skrivmaskin som varit rekvisita i studion. Leif såg ut att tappa skägget när han fick höra värdet. Den som skänkte gåvan verkar ha tagit sitt förnuft till fånga.

SVT.se – Historien om den unika skrivmaskinen fortsätter

Kategorier:Nöje Taggar: ,

Kamera identifierar bilar som körs olagligt

Svenska polisbilar utrustas

Det handlar alltså om ett system som automatiskt läser av nummerplåtar och kontrollerar om bilarna framförs olagligt. Det mest positiva med detta är sannolikt inte möjligheten att sätta dit någon som snålat in på trafikförsäkringen utan snarare att det är vanligt att kriminella som sysslar med annan brottslighet inte åker lagligt.

När de får en träff följer de efter bilen och stoppar den. Vid kontroller upptäcks ofta också annan kriminalitet, till exempel att föraren saknar körkort, är drogpåverkad eller bär kniv.

Intressant ny teknik.

DN.se – Svenska polisbilar hittar skurkar på egen hand

Kategorier:Polisväsende Taggar:

Kända rättsfall till resning

Medierna har varit drivande kring vissa resningsprocesser i Sverige – Hannes Råstam (och eventuellt Dan Josefsson) i Quick-fallet och Dick Sundevall i Joy Raman-fallet är två exempel. Tidningen Fokus nämner ytterligare exempel där grävande journalistik legat till grund för resningsprocesser:

Det finns grävande reporterjobb med helgongloria. Det är när en oskyldigt dömd ges resning. När medierna otvetydigt står i det godas tjänst. Jan Guillou friade Keith Cederholm. Hannes Råstam och Jan Josefsson nitade postumt Osmo Vallos banemän. Dick Sundevall gav resning åt Joy Rahman, Trond Sefastsson åt Yasser Askar – båda felaktigt fällda för mord
Fokus: Uppklädd i överkant

 
Lagakraftvunna domar ska alltså enligt orubblighetsprincipen stå fast, men den ”sista rättssäkerhetsgarantin” med resning kan åberopas i efterhand efter nya omständigheter eller bevis kring rättsfallet. Mer finns att läsa om resning på Magasinet Paragraf här.

”Serial” – nya uppgifter kring morddömde Adnan

Något som förmodligen inte hänt tidigare och som nått till Aftonslusken idag handlar om en medieprocess inom ett modernt medium som inte längre kvalificerar som dassrullesubstitut. Podcasten ”Serial” har i ett antal avsnitt tagit fram nya uppgifter kring morddömde Adnan som kan få en ny rättegång.

Utan tvekan en Podcast jag önskar att återkomma till.

Aftonbladet.se – Podcasten kan fria morddömde Adnan

Serial Podcast – SerialPodcast.org

Kategorier:Juridik, Podcast Taggar:

Tillverkning av eget kontokort

Två stycken 23-åringar festade loss för 118 000kr på en vecka. Hur tillverkade de korten?

Unga killar gjorde egna betalkort

– De har enligt åklagaren köpt presentkort, plastkort med Mastercard-loggan på. Sedan har de stansat in kortnummer, namn och giltighetsdatum på det blanka plastkortet med en speciell maskin.

Hur har de kommit runt chip och magnetremsa?
– På baksidan har de förstört magnetremsan, då har de fått slå in numret manuellt istället. Det är kontonummer som man hittat på internet. Det tar ett par bankdagar innan det dras.

De var alltså ganska kyliga?
– Det finns vissa frågetecken i det här, till exempel blev en av männen nekade att köpa en jacka för 17 000kr för att numret på just det falska kortet kom från American Express medan det stod Mastercard på kortet.

De slog bland annat sönder ett hotellrum och fick betala 8000 kr på det falska kortet också. Brottscentralen sevärt i vanlig ordning.

AftonbladetTV – Unga killar gjorde egna betalkort – levde lyxliv i Åre

Kategorier:Brottslighet Taggar:

Semikolonets dag 6 februari

Del av gärningsmannaprofilering?

DN skriver om semikolonets dag, detta märkliga skiljetecken som man endast kommer i kontakt med när det felaktigt används som ett kolon kombinerat med kommatecken. Lite krasst. Men jag planerar dock inte att förstå hur det verkligen ska användas. Idag är det tydligen semikolonets dag som DN uppmärksammar trots att temadagar.se upplyser om att det samtidigt är den Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning och Samernas nationaldag. Spännande prioritering.

Oavsett – anledningen till att denna nyhet även kvalar in som kriminalnyhet på målsnöret är det citat som finns långt nere i DN:s artikel:

Det sägs att polisen under jakten på massmördaren Son of Sam profilerade frilansjournalister, eftersom mördaren i sina brev gärna använde semikolon

I övrigt brukar förstås märkliga tecken vara förknippat med fiktion där mördare väljer sina offer enligt siffror och symboler i bibeltexter och liknande. Med viss fantasi kan detta anses vara en verklig variant. Så särskilt mycket närmare fiktionen verkar man i alla fall inte komma med verkliga rättsfall – något som förstås säger en del om denna bokgenre.

Vill du veta hur ett semikolon används? Användare på Wikipedia försöker förklara men ingen idé att försöka förstå.

Wikipedia: Semikolon

DN.se: Jonas Thente: Det 500 år gamla semikolonet är ett queert tecken

Temadagar.se: Kalender

Kategorier:Litteratur Taggar:

Vad finns i en polisbil?

Denna video visas på Polismuséet i Stockholm. Polisen Linda visar runt i garaget, förklarar manöversystemet Polman för kontakt med kommunikationscentralen och går sedan ut ”fullgott” med bilen. Spännande för småungar och kriminologer. Ger oavsett en inblick i det praktiska polisarbetet.

”Vad finns i en polisbil? Följ med på en tur!”

Polisbilen ombyggd?

– En polisbil har mycket bättre förstärkningar i karossen. Den har påfrestningar med krängningar när man kör fort och i utryckning. Den är ofta tungt lastad också. Vi har bättre bromsar.

Vilka föremål finns i bilen?

För den som uppskattar att banka in ”ren Wikipedia” i huvudet listar jag här olika föremål i polisbilen från klippet:

  • Hjälm
  • Reflexväst
  • Teknisk utrustning för brottsplatsundersökning
  • Varningstält
  • Blåsrör nykterhetskontroll
  • Första hjälpen-väska
  • Bogserlina
  • Värmefilt
  • Fotfängsel
  • Avspärrningsband

Kategorier:Polisväsende Taggar:

Kwasten orerar

Sture Bergwall på Twitter

Kwasten orerar på TV4 Nyhetsmorgon

Åklagare Christer van der Kwast

Jag uppskattar att han inte gömmer sig bakom ett skrivbord längre. Eller när han numer är pensionär kanske under en sten eller bakom grytlappar. Vad vet jag. Hur som helst – han tackade alltså nej till att medverka i Veckans Brott eftersom de helt enkelt fick nöja sig med hans bok. Jihde och Tilde hade jag nog också valt att försvara mig inför istället. Hur som helst – jag tycker att han ger ett sympatiskt intryck men har vissa åsikter om det han säger.

Van der Kwast om domskälen

När det gällde vad som fällde honom i tiden så har det ingenting med medicinering eller annat att göra. Det byggde enbart på att han kunda lämna mycket konkreta uppgifter av teknisk art mer eller mindre. Han kunde tala om skadebilder på offer som återfanns på ett mycket detaljerat plan. Det har ingenting med medicinering, psykologi eller någonting annat att göra. Det är en vanlig polisutredning där man kollar varenda uppgift.
– van der Kwast, Nyhetsmorgon

I Dan Josefssons bok ”Mannen som slutade ljuga” kommer det fram mycket tydligt allt som Quick sa som inte överensstämde med skadebilder. Den ena historien mer bisarr än den andra. Polismannen Seppo Penttinen som var förhörsledare i mordutredningarna verkar trott på teorin om bortträngda minnen och utfört det bästa enligt sin förmåga för att ”hjälpa” Quick att minnas sådant som väl passade med brottsplatserna. Så mitt bland allt fabulerande stämde något. Efter att läst Josefssons bok blir det rätt svårt att ta uppgifterna från Quick på allvar. Dessutom har han haft tillgång till nyhetsmedier och det verkar helt enkelt mycket osannolikt att uppgifterna om skadebilder har någon rimlig betydelse. För övrigt lyckades han få polisen att tömma en sjö i Norge, där han berättat att han lämnat ett offer. Tomt efter dränering naturligtvis. En klart läsvärd bok.

Vad säger Kwast om skuldfrågan?

Alltså jag uttalar mig inte explicit om den, som jag säger i boken. Jag behöver inte göra det för mitt tema är att beskriva hur det gick till när han fälldes och hur det gick till när han frikändes. Skuldfrågan som sådan är inte temat egentligen men jag säger fortfarande att den bevisningen som fanns ursprungligen mot honom är, som jag menar, intakt. Han har tagit tillbaka sina erkännanden men i övrigt finns inga omständigheter som kommit fram som motiverar något annat ställningstagande än det domstolarna en gång kom fram till. Det borde ha prövats.

Med ett sammanplock från olika förhör med Quick kan förstås vissa delar stämma med uppgifter från brottsplatsen. GW har uttalat sig om att det inte finns någon teknisk bevisning att tala om. Den ”bevisning som finns mot honom” verkar helt enkelt inte vara mycket att hänga i julgranen. Därmed inte sagt att rättsväsendet agerat direkt felaktigt på de uppgifter som kommit fram utifrån ”bortträngda minnen” som en vedertagen sanning. Jag lutar mer mot att det i allt väsentligt handlar om en psykologi- eller vårdskandal. Upplever att de inblandade i rättsväsendet fått ta ett väl stort ansvar i detta. Lambertz och Kwast ger mig åtminstone inte intryck av att vara de stollar som skulle krävas för att få fem skiljda tingsrätter att döma Qick för 8 mord – och slutligen kosta skattebetalarna 300 miljoner kronor.

TV4.se – Fd överåklagare försvarar sig i ny bok

Christer van der Kwasts bok sågas i nyhetsmedierna

Tidigare åklagaren i Quickcirkusen

”Kwasten” var som åklagare delaktig till fem skilda tingsrätters fällande domar mot Tomas Quick för 8 mord. Nu har han släppt sin bok ”Bortom rimligt tvivel: Thomas Quick och rättvisan”.

Dan Josefsson startar ångvälten i vanlig ordning och kommenterar på detta sätt:

– Det här är ett utslag av djup, djup, skam. Christer van der Kwast har i princip inte lyckats med någonting i sin karriär. Men de här åtta morddomarna var hans seger. När de då rivs upp av hans egna kolleger över hela landet är det naturligtvis fruktansvärt skamfyllt. Dessutom har ju riktiga mördare gått fria för att han har riktat rättssystemets resurser mot den här psykiskt sjuke Sture Bergwall på Säter, säger Dan Josefsson.

Ett hårt uttalande på förhand och innehållet i boken kommer knappast att påverka Danne Banan framöver. GW kostar dock på sig några positiva ord:

– Han undviker de mest uppenbara rallarsvingarna, boken är ganska aggressionsbefriad och i ren litterär mening är den ganska balanserad. Jag blir glatt överraskad när en åklagare skriver bättre än man trott och inte rena obegripligheter

Men GW är senare tydlig om att det är ett försvarstal för Kwasts egen insats. Med andra ord kommer det nog att debatteras länge vem som är skyldig i denna härva – och uppriktigt – vad säger egentligen att det verkligen är en rättsskandal och inte vårdskandal? Nu är det kanske bara att vänta in Lambertz bok, den haglande kritiken och vänta några år till att någon kan betrakta denna härvan mer nyktert i efterhand.

Aftonbladet.se – GW: ”Drar bara upp samma gamla mög”

Jan Guillou kommenterar ”Bortom rimligt tvivel”

Janne Banan kallar boken ”Offentlig harakiri” till TT. Ingen av de svenska nyhetsmedierna förklarar vad ”Hararki” innebär men Wikipedia tillåter att vem som helst kan skriva om vad som helst. Kan alltså inte gå fel. Hararki enligt Wikipedia:

en traditionell japansk självmordsmetod, varigenom en samuraj av hänsyn till sin heder (jämför bushido) tillfogar sig själv ett djupt knivhugg i magen följt av att en medhjälpare hugger av huvudet med ett svärd.

Så – enligt Jan är boken en japansk självmordsmetod.

AftonbladetTV om kritiken mot boken

Inte mycket till analys från Aftonslusken. Men en rimlig sammanfattning.

Leif GW om boken

Uppdatering 23:41:

Expressen har nu kontaktat Leif GW som berättar utförligt om boken. ”Bortom rimligt tvivel: Thomas Quick och rättvisan” kan sammanfattas på detta vis:

Enligt Leif GW Persson driver Christer van der Kwast två teser. Nummer ett är att med den vetskap åklagaren hade i fallet var han tvungen att åtala Quick, och nummer två är att han är irriterad på att när fallet väl gått till resning att det inte gick till en ny rättegång.
– Det första kan man diskutera för i saklig mening är boken inte lika kul läsning. Han undviker nogsamt allt som stör hans version. Beror det bara på att han är en dålig yrkesman? Ja, jag kan inte utesluta att det är så. Han ville nog väldigt gärna att det skulle vara sant.
– Den andra tesen är lätt att svara på för där har åtta åklagare kommit fram till att den bevisning som finns inte räcker för att väcka åtal.

Vad har Quickhärvan kostat skattebetalarna?

Leif GW säger detta om Kwasten:

Han har faktiskt varit högsta ansvarig för en utredning som kostat skattebetalarna 300 miljoner kronor trots att vi ännu inte sett slutnotan. Vad fick vi för de pengarna? Jo, vi fick en oskyldigt dömd för åtta mord, plus att utredningen låg som en våt filt över ett antal andra mordutredningar. Det ledde i slutändan till att han har skyddat ett halvdussin mördare då utredningarna hunnit preskriberas under tiden

Expressen.se – GW: Förvånad över att den är välskriven

Kategorier:Litteratur Taggar: