Hem > Studier > Studier i Kriminologi vid Lunds Universitet – min upplevelse

Studier i Kriminologi vid Lunds Universitet – min upplevelse

Lunds UniversitetDetta inlägg riktar sig främst till dig som funderar på att börja läsa Kandidatprogrammet i Kriminologi 180 hp vid Lunds Universitet. Detta kommer alltså att vara ett relativt seriöst inlägg till skillnad från de faktiskt vansinnigt tramsiga inlägg som fyller bloggens tidigare historik. Det blir en utmaning för mig. Håll till godo.

Introduktion

Jag tog min examen i somras och tillhörde den första gruppen kriminologstudenter när programmet var nystartat. Nu är det alltså möjligt att försöka ge en typ av vägledning för dem som funderar på att börja läsa Kriminologprogrammet i Lund. Jag kommer försöka lyfta fram positiva och negativa aspekter av studieupplevelsen och ge information om vad som kan förväntas av programmet.

Annons:



* Uppdatering 141222: Sedan jag skrev detta inlägg har nya kriminologiutbildningar öppnat i Sverige och finns nu att läsa i Sundsvall, Gävle, Malmö och Lund. Det jag skrivit tycker jag fortfarande stämmer väl och har blivit än mer tydligt efter att jag börjat läsa masterprogrammet i Malmö som lite förenklat är bättre på alla vis än den sociologiskt inriktade ”kriminologi” som erbjuds i Lund där Max Weber och Foucault betraktas som aktuell kurslitteratur. Efter min upplevelse av masterprogrammet i Malmö så förstår jag att inlägget stämmer helt och hållet. Jag skulle säga att programmet är betydligt bättre i Malmö. Att Lund är en fantastisk stad är helt enkelt något annat. Jag kan inte lika mycket om Sundsvall och Gävle, men har förstått från nuvarande klasskamrater att Sundsvall haft problem med lärare som endast undervisat under kort tid och därför inte kunnat skapa sig tillräcklig kunskap om ämnet. Gävle verkar mer inriktat på arbetsmarknad och utredningskriminologi, där även Jerzy Sarnecki undervisar på programmet. Låter kanske positivt även att programmet är nytt – men efter de problem som följde av att programmet var nytt i Lund är det knappast att betrakta som något lovande i sig. Dessutom kan nog breddgraderna för Gävle och Sundsvall avskräcka. Så – i slutändan handlar det om vad du föredrar om du tänkt att börja läsa kriminologi. Gävle och Malmö är två alternativ som utmärker sig. Lund gör det också – om du är beredd att lägga stor del av din fritid på att läsa på om brottslighet som kan förenkla ditt inträde på arbetsmarknaden senare.

Frågor

Jag kommer att inrikta mig mot dessa områden:


Utropstecken

  • Hur ser arbetsmarknaden ut efter examen?
  • Hur ser de olika kurserna ut och vad är bra att känna till?
  • Är det svårt att ta sig in på programmet?
  • Kurslitteratur, föreläsningar och schema
  • Hur är det att läsa kriminologi?
  • Hur är det att studera i Lund?
  • Vad är det i övrigt bra att veta om?

Negativa aspekter av programmet

Inledningsvis – vad är bra att känna till?

 

Bristfällig struktur

Inom första generationen kriminologer fick vi i praktiken mer eller mindre vara försökskaniner för hur kurser skulle läggas upp och struktureras. Under framförallt kanske två kurser har det i det närmaste varit rent kaosartat med struktur för inlämningsuppgifter, när de ska lämnas in, information om schemat och det har funnits en stor förvirring i hur kurserna ska genomföras. När jag pratat med dem som börjat läsa efter oss verkar det fortfarande finnas problem men det är ett rimligt att det åtminstone blivit betydligt bättre efter tre år. När jag läst kurser inom andra områden har det ofta varit förvånande att kommunikation och information bara helt enkelt bara har fungerat. Det är ett rimligt antagande att det fortfarande finns kvar problem med upplägg, struktur och kommunikation med elever.

 

Avsaknad av praktisk undervisning

Lite förenklat så är det bra att veta att programmet främst handlar om sociologi som kan behöva förklaras lite närmare. Sociologin handlar i detta fall om sociala strukturer som föranleder till brottslighet och det är förstås lätt att uppleva det som ”flummigt” eller åtminstone svårt att se vad det praktiskt kan användas till. Det är tydligt att teorierna används i brottsförebyggande arbete idag men det är förbluffande hur lite den praktiska användningen prioriteras i undervisningen. Under programmets tre år är det förvånansvärt få föreläsare som rent praktiskt faktiskt har arbetat med brottslighet. Under ett fåtal ”programaktiviteter” har det erbjudits intressanta gästföreläsningar från bland annat tullverket och även den så kallade ”Diplomatdottern” som hamnade i ett kvinnofängelse i Bangkok. Utöver programaaktiviteter saknas det kontakt med arbetslivet. Det anordnas ibland event av studentföreningar på AF-borgen i Lund som kan handla om brottslighet och är öppet för alla studenter. Det är av naturliga skäl dock inte kopplat till programmet.

 

Sociologi – en teoretisk ”vetenskap”

Sociologi handlar exempelvis om normer, sociala band, grupprocesser och liknande som inom kriminologin förknippas med brottslighet. Det verkar förstås svårt att kontrollera tillförlitlighet för dessa teorier då samhälleliga strukturer inte kan kontrolleras experimentellt på samma sätt som exempelvis inom psykologin. Så är det förstås också. I slutändan handlar det om forskarens egen slutsats för de flesta teorier som ingår i undervisningen. Den bistra verkligheten att sociologi på så vis bygger på spekulationer verkar leda till att sociologin i allmänhet lider av ett extremt behov av att hävda sig som en vetenskaplig disciplin. Vid inlämningsuppgifter på Kriminologprogrammet visar det sig konkret i att det förutsätts en mycket teoretisk ”abstraktionsnivå” och sociologisk terminologi för att arbetet ska betraktas som vetenskapligt. På mer begripliska innebär det att det är bäst att radera all den text som kan upplevas som underhållande eller roande att läsa. Det allra viktigaste är kanske att ta bort sådant som faktiskt kan kopplas till någon typ av praktiskt arbete. Sociologi är en mycket teoretisk disciplin. Detsamma gäller förstås rättssociologi som är den andra inriktningen på krimprogrammet och behandlar bland annat samhällsnormer i förhållande till lagstiftningen.

Kurslitteratur, föreläsningar och schema

Schema kriminologprogrammet

Föreläsningar sker enligt schema 2-3 gånger i veckan och pågår oftast i 2 timmar. Det är alltså jämförelsevis lite tid för gemensamma träffar på en vecka. Det kan vara ett alternativ att även läsa andra kurser vid sidan om för den som vill vara mer sysselsatt på vardagarna och vissa har valt att läsa underrättelsetjänst, psykologikurser och liknande vid sidan om. Ett positivt inslag är förstås att det inte direkt finns någon brist på bibliotek och läsplatser i Lund. Många väljer att studera vid Universitetsbiblioteket (”UB”) eller Social- eller beteendevetenskapliga biblioteket (”sossbibblan”) som båda erbjuder tillgång till datorer och tyst läsesal.

 Litteratur

All kurslitteratur är inte intressant. Jag tänker att det kan finnas en förväntan på att kurslitteraturen ska likna populärvetenskapliga böcker såsom exemepelvis ”Svensk maffia”. Sådana böcker tillåts inte för inlämningsuppgifter och används inte inom universitetsvärlden. Det är rätt synd med tanke på de yrkesmöjligheter populärvetenskapen senare skulle kunna erbjuda för exempelvis ett framtida författarskap. Men det är nödvändigt att förstå att även Kriminologprogrammet kräver att du är beredd att ta in information som sällan upplevs intressant. Det krävs att du på hederligt manér bankar in sådant som kan komma på tentan i hjärnan utan att reflektera över vad du faktiskt ska använda informationen till i övrigt.

Kurslitteratur kriminologi

Vill du få en försmak av vad programmet handlar om kan det vara en idé att införskaffa Jerzy Sarneckis bok ”Introduktion till kriminologi” som du även kommer att få fortsatt nytta av om du väljer att börja läsa programmet. En lätthanterlig och bra översikt.

Kurserna under programmet

Termin 1

Sociologi: Kriminologi 30hp

En relativt svår introduktionskurs för den som inte studerat tidigare. Intressanta inslag är bland annat Nils Christies bok ”Lagom mycket kriminalitet” där han hävdar att kriminalitet inte finns. Det som finns är handlingar som ges olika betydelse i olika samhällen och situationer. Kursen tar även upp Cristies teori om det ”idealiska offret”, det offer som lättast får fullständig och legitim status som brottsoffer.

 

Termin 2

Rättssociologi: Introduktion till juridik och rättssociologi 30hp

Juridiken är förstås mycket konkret. Det är en introduktion till juridik helt enkelt. Rättssociologin handlar om rättens plats i samhället.

 

Termin 3

Valbar fortsättning – antingen Sociologi: Kriminologi 30hp eller Rättssociologi 30hp

Klassen delas upp för att sedan ”återförenas” tillfälligt vid straffrätten nästa termin. Efter att läst kriminologi och rättssociologi de tidigare terminerna får man en bra grund för att kunna välja inriktning.

 

Termin 4

Straffrätt för samhällsvetare 15hp, samt valbar kurs om 15hp som ger perspektiv på det kriminologiska fältet, t.ex. Genusvetenskap, Psykologi, Socialt arbete eller Mänskliga rättigheter

Straffrätten innehåller ett visst ”allvar” och behandlar sådant som misshandel, mord, dråp och liknande inom juridiken. En nödvändig och även mycket intressant kurs. Den kurs som är vanligast att välja vid sidan om straffrätten är rättspsykologi som jag senare beskriver lite närmare under en egen rubrik.

 

Termin 5

Praktikkurs, 30hp eller Projektarbete 15hp och valfri kurs 15hp eller utlandsstudier 30hp eller valfri kurs (valfritt ämne) 30hp

Några läste distanskurser och åkte till asien dit CNS räcker lite längre. Det finns bland annat även ett lärocenter på ön Koh Lanta i Thailand. Praktikkurs kan vara ett bra val för att förbereda sig för en arbetsmarknad och även kunna söka arbete på samma plats senare. Denna termin erbjuder många alternativ.

 

Termin 6

Kandidatkurs 30hp inom huvudområdet för kandidatexamen (sociologi eller rättssociologi). Inom kursens ramar skriver man en kandidatuppsats på 15hp.

Teorin inför uppsatsskrivandet är under all kritik och handlar bland annat om Max Weber som var professor i sociologi till det år han dog 1920. Tanken att det skulle kunna användas på ett betydande sätt i praktiska yrkeslivet är naturligtvis absurd trots att det är ett känt namn inom samhällsvetenskapen. Att över huvud taget litteratur från början 1900-talet ska betraktas som lärorikt säger även en del om sociologin som ämne. Uppsatsämnet kan väljas relativt fritt så länge du forcerar in sociologiska tankesätt och trycker in sociologisk teori som på ett abstrakt sätt kan förknippas med ditt ämne. Det är förstås ren dynga och de som ansvarar för kursen borde uppriktigt ha svårt att sova om nätterna när de plågar studenter med sådant trams. Men uppsatsen behöver skrivas och det är en fantastisk lättnad när det är utfört. Du säljer dina böcker på andrahandsbokhandeln eller alternativt anordnar en bokbål. Det är fantastiskt skönt när det är över.

 

Rättspsykologi

Rättspsykologi 15 hp är en kurs som kan tillgodoräknas i programmet jag skulle vilja rekommendera. Det är en mycket populär kurs bland kriminologstudenter som tar upp psykologiska aspekter inom rättsväsendet. Rättspsykologin erbjuder mycket intressant information somtidigt som ämnet tillhör en tillämpad disciplin som inriktar sig på praktiskt arbete inom rättsväsendet. Ett flertal gästföreläsare som arbetar med psykologi och brottslighet inom olika områden besöker kursen som håller mycket hög klass på föreläsningar. Det skulle nog ganska enkelt gå att hävda att psykologin borde utgöra en del av Kriminologprogrammet såsom det prioriteras vid kriminologutbildningen på Mittuniversitet. För den som är intresserad av att läsa fortsatta kurser inom rättspsykologi finns det distanskurser från Kristanstad och kvällskurser i Göteborg och Stockholm.

 

Är det svårt att ta sig in på kriminologprogrammet?

Svenska Dagbladet skriver i en artikel från 2011 att Kriminologprogrammet krävde 20,0 i meritvärde på samma nivå som för jurist- läkar- och psykologprogrammet. Enligt statistik från VHS verkar det dock inte vara så svårt att ta sig in med resultat från högskoleprovet som för hösten 2012 låg på 1,10 och vid andra urvalen 0,9. Mer statistik om antagning för programmet finns på VHS.se.

 

Arbetsmarknad

* Uppdatering 140105: Har skrivit ett utförligt inlägg om olika arbeten efter examen i kriminologi här.

Det verkar absolut gå att få arbete inom polisen, tullverket och liknande. Från min ”årgång” kriminologer har några personer bland annat fått arbete inom Malmöpolisen, brottsofferjouren och trygghetscentrum. För att känna sig redo för en arbetsmarknad är det dock bra att veta om att det även kräver att man till viss del läser om brottslighet som inte ingår i kurslitteratur på fritiden. Efter examen har jag för egen del valt att läsa vidare enskilda kurser och det verkar vara det vanligaste från vår kriminologklass, möjligtvis eftersom det kanske helt enkelt är roligare att att vara student än att arbeta. En tumregel kan vara att det aldrig är roligt att studera men alltid roligt att vara student. Det kan nog stämma till viss del. Studentlivet i Lund behandlar jag under en senare rubrik.

Samhällsvetenskapliga fakulteten skriver följande om arbetsmarknad:

 Med en kandidatexamen i kriminologi kan man t ex arbeta som utredare eller utvärderare inom Kriminalvården, inom Polisväsendet och Tullverket. Man kan också arbeta med sociala arbeten, som brottsförebyggare, behandlare, terapeut, journalist, utredare eller samhällsanalytiker. Med vidare utbildning kan man också forska inom området.

 

Vilka samlas i Lund på Kriminologprogrammet?

Jag tror att vi hade runt fyra Lundabor i vår klass när programmet började och ett liknande antal norrlänningar. De flesta som börjar studera i Lund kommer från Göteborg, Stockholm, Malmö och kanske framförallt olika städer i skåne. Det är förstås en mycket stor spridning och de flesta befinner sig i en helt ny stad. Efter att läst ekonomi i Uppsala var det en mycket positiv upplevelse att börja i en så ”heterogen” grupp som skapas på krimprogrammet där det även skiljer sig mycket i åldrar. Det är vissa som påbörjar programmet direkt efter gymnasiet och jag tror att vi hade två stycken i klassen över 30 år när jag började. Ett mycket positivt inslag. Det verkar även vara intressantare personer som söker sig till kriminologin än exempelvis bokföringen inom andra program…

 

Hur är det att vara student i Lund?

Lunds universitetsbyggnad

Det är fantastiskt. Lund är bland det bästa som hänt mig någonsin och den enda nackdelen med staden är att man trots allt kan behöva flytta härifrån när studierna är avklarade. Det brukar oftast vara ett mycket roligt uteliv bland studenter och nationer erbjuder öl för runt 25 kr. Lund har en närhet till Malmö och Köpenhamn som kan vara roligt att besöka för att uppleva större händelser och platser som inte ryms inom ”småstadslivet” i Lund. Det är svårt att tänka sig någon finare stad till byggnation i Sverige med kullersten och äldre byggnader. Även om det kanske är fånigt att prata om hur fin staden är blir det kanske främst påtagligt hur fruktansvärt fult det är runtom i landet i övrigt efter att vant sig med miljön inom framförallt Lunds innerstad. Många personer bor på en liten yta och det finns alltid stor rörelse och många personer utomhus. Inget område är extremt ocentralt och ett boende inom Lund är med stor säkerhet ett bra boende oavsett område. Utmaningen ligger förstås i att hitta ett boende även om det finns bra guider på internet. Träningsmöjligheter tillhör ett eget kapitel och är förstås mycket bra.

Mittuniversitetet i Sundsvall erbjuder även att kriminologprogram som troligtvis erbjuder en betydligt mer yrkesinriktad utbildning och verkar även erbjuda betydligt intressantare kurser enligt mitt intryck. För mig som flytt från Norrland skulle jag dock aldrig i livet flytta upp igen oavsett hur mycket bättre utbildning de än kan erbjuda. Det finns helt enkelt orsaker att förvänta sig att Sundsvall är riktigt vidrigt men prioriterar du endast utbildningen är det nog ett bra alternativ.

 

Sammanfattning och slutgiltig reflektion

Programmet är absolut inte perfekt och det krävs en inställning att kunna lägga ner mycket tid om man är inriktad på att vilja arbeta efter tre år. Att jag flyttade till Lund och började läsa Kandidatprogrammet i Kriminologi kan vara bland det bästa som någonsin hänt mig. Programmet går dock att kritisera på många olika sätt och jag tror alla som läser har sett möjligheter till hur det kunnat vara bättre på många punkter. Det är trots det ett program som på grund av framförallt denna stad och de personer jag bekantat mig med förstås skänkt mig en enorm glädje och oavsett vad jag kommer arbeta med framöver skulle jag aldrig velat vara utan denna tidsperiod i Lund. Blir lite sentimental när jag skriver slutorden och förstår att programmet på tre år bara sprang förbi.

För att sammanfatta det är det ändå trots allt tveksamt om jag enkelt skulle kunna rekommendera programmet till varje person. Tror du efter att läst min text och kollat runt att du är intresserad kan jag däremot förstås rekommendera att du söker in och provar att läsa Kriminologprogrammet. Det finns alltid möjlighet att byta till något annat och att studera kriminologi i Lund kan nog upplevas som en god erfarenhet oavsett om du väljer att fullfölja programmet eller inte.

Länkar

LU Kriminologi FAQ – FAQ om programmet från Samhällsvetenskapliga fakulteten

 Kriminologi – Kandidatprogram, 180.0 hp  – Programbeskrivning och utbildningsöversikt Lunds Universitet

Utbildningsbeskrivning PDF – Grundläggande information på pdf-fil

Kriminologprogram 180 hp Mittuniversitetet – Alternativ utbildning Sundsvall

 

Något som borde kompletteras? Lämna gärna en kommentar!

Nyhetsbrevet Kriminologen

Nyhetsbrevet innehåller en sammanfattning av månadens kriminalnyheter och inlägg på bloggen. Avslutas med en länk i sidfoten.

Inget bullshit. Endast nyhetsbrev.

Betygsätt inlägg
Följ Kriminologen via RSSRSS eller FacebookFacebook!
Kategorier:Studier Taggar: